Julbus med Elmo

Handdockan Elmo gick på turné och spelade teater på flera förskolor. Han hade med sig en julgran, julpynt, presenter och en bok. Han var sugen på att spela teater med boken "Jod Gul". Elmo spelade Simon och förskolebibliotekarien Juliane spelade Gabriel. 

Men innan de två förvandlades till de populära barnboksfigurerna introducerade förskolebibliotekarien barnen i vad teater är. Barnen lärde sig något om scenen, ridån, pjäser och skådespelare. Och att man kan läsa böcker på olika sätt, att det finns film och teater. 

Elmo förklädde sig med en hemstickat sjal och mössa och så började pjäsen "Jod Gul". Några barn hjälpte till att säga replikerna av "mamman och pappan" i boken. Och det är klart att det blev busigt lite grann när "Simon och Gabriel" klädde granen med konstiga saker som skohorn, verktyg, kork m.m. Ett barn tyckte att skohornen ser ut som en slags snowboard. Andra barn tyckte väldigt bestämd att stjärnan måste vara guldigt och ska sitta högt upp på granen. Men kakmåttet var ju silvrigt? Men till slut gick det bra med det också. Sedan blev det plötsligt mörkt, när Gabriel och Simon tassade iväg, för att bygga en superstor landningsbana med granbelysningen. 

Barnen gick med i pjäsen, skrattade och ropade och ville veta vad som finns i paketen. När Elmo hade tackat för applåderna så berättade han att han hade busat i köket i Gemla, igen! Han målade på apelsinerna lite grann och barnen skulle få de efter lunchen. 

Som avslutning delade Elmo ut medaljer till alla barn, med en bild på sig med tomtemössa. Och han lovade att komma tillbaka 2023 - med nya bus.

JOD GUL önskar vi alla!

Alla barn, alla språk, alla dagar

Höstterminen började med en kompetensutvecklingsdag för pedagoger om flerspråkighet och interkulturalitet. Susanna Anderstaf och Mahroo Khousravi föreläste om ämnet. 

Men hur kan vi göra för att själv få ett interkulturellt förhållningssätt? På höstens biblioteksmöten som förskolebiblioteksverksamheten anordnade diskuterade pedagogerna med varandra om olika möjligheter. Vi diskuterade om att varje barn kunde få sin "egen" bok om sin familj för att kunna stärka "Jag-et" och för att lyfta fram varje barns lika värde, oavsett språk och härkomst. Men hur gör man då med barn som har en skyddad identitet?
Ska man synliggöra barnens kulturella bakgrund genom att sätta upp flaggor? Blir barnen stolta över det eller pressar man barnen på något sätt att de ska känna sig tillhörig en kultur bara för att omgivningen förväntar sig det?
Är vi vuxna nyfikna på andras berättelser och erfarenheter eller är vi mer blyga och avvaktar med att ställa frågor? Vad förknippar vi med vår egen kultur? Det blev en livlig diskussion kring dessa viktiga frågor. Dessa samtal är så värdefulla, de kan leda till nya tankar och så småningom till en attitydförändring hos oss själva. 

Ljusfest och bokpromenad i Åryd

 

Åryds förskola bjöd barn och föräldrar till en mysig ljusfest på kvällen. Det låg snö, barnen hade tillverkat lyktor och alla fick en ficklampa i handen, för att kunna gå en bokpromenad i mörkret. Boken "Pinos jul" visades på bokpromenaden och barnen och deras föräldrar gick tillsammans och tittade och läste boken. 

Ett så enkelt och mysigt sätt att uppmärksamma litteratur.  Barnen såg fram emot festen och blev delaktiga genom att tillverka lyktor. Bokpromenaden visade hur man kan läsa böcker i olika sammanhang och på olika sätt. Och just under en "kvällspromenad" blev det ju särskild spännande för alla.

Teater "Kan du ingenting Pettson"

Bibliotekspedagogen Lugina och förskolebibliotekarien Juliane startade ett samarbete i Araby området. Syftet är att bilda ett nätverk för att kunna stödja flerspråkiga barns språkutveckling på ett  ännu bättre sätt. Tallgårdens bibliotek är nyrenoverat och ligger i Araby området. Vi satt ihop över en kopp kaffe och funderade vad vi kunde hitta på tillsammans. Vilka olika sätt finns det att läsa en bok, för att läsningen ska bli lustfylld? 

Man kan sjunga böcker, det går bra att dansa en bok, vi jobbar ofta med föremål - men det går ju faktiskt även att spela teater med en bok. Och så var det ju helt enkelt perfekt att det fanns en ridå på biblioteket. Vilken härlig scen det blev! 

Vi valde boken "Kan du ingenting Pettson" av Sven Nordqvist. Boken är rolig, barnen känner igen huvudfigurerna, texten är skriven i dialogform och man kan lätt spela karaktärerna. 

Lugina valde att spela Findus och Juliane valde karaktären Pettson. Vi hittade på utklänningskläder och samlade ihop föremål som en picknickkorg, en höna m.m. Lugina tillverkade ett fint äppelträd och Juliane gömde en massa mucklor på biblioteket, som barnen skulle leta efter. Och så var det dags till första föreställningen. 

Barnen fick ett halsband med Findus på som inträdesbiljett. Vi introducerade först barnen i vad ett teater är, innan vi bytte till karaktärerna och innan vi öppnade ridån.

Vi höll boken i handen och läste replikerna ur den. På det sätt ville vi visa att man kan läsa en bok och samtidigt spela teater. Findus hoppade på ett ben, "klättrade" på trädet och gjorde bus. Och självklart kunde då Pettson ingenting och ramlade från trädet. 

Vi ville gärna involvera flerspråkighet och interkulturalitet i själva föreställningen. När Pettson behövde hjälp med att skrämma hönorna bad vi barnen att hjälpa till. Och innan alla vrålade så räknade vi till 1-2-3, på olika språk. Findus räknade på albanska och makedonska, barnen kunde räkna på engelska, somaliska och svenska och Pettson på tyska. Barnen blev delaktiga.

Föreställningen avslutade  med en fruktfika. 

Men sedan trodde inte pedagogerna sina ögon när två barn försvann bakom ridån, tog förklädningskläderna på sig och spelade teater på samma sätt som de hade sett med oss innan. Vilket lärande! Så härligt att se barnens agerande utan att någon pedagog eller vuxen uppmanade de att göra.

 

Teaterprojektet blev lyckad och vi hoppas att kunna fortsätta med något liknande framöver.

Barnkonventionens födelsedag

 

Rottnes förskolor firade Barnkonventionens fördelsedag med 1 000 lyktor! 1989 antogs barnkonventionen och 20 november firas denna dag. 

Och så här såg det ut när barnen i Rottne firade 1000 lyktor. Alla har arbetat på olika sätt. Vi har läst om barnkonventionen, kompisböckerna, tittat på Dollarstreet, jämfört hur man har det i olika länder osv. Barnen visar stort engagemang. 

Och passande till ämnet gav "Ditt bokförlag Sverige" ut fyra fristående böcker om Poff och hans vänner. Böckerna är inspirerade av FN:s barnkonvention och är skrivna och illustrerade av Annica Boudin och Sara Millberg. Varje bok tar upp en enskild artikel i barnkonventionen. 

Det finns även arbetsmaterial och tips för boksamtal på förlagets hemsida.

 Vi har fått låna Karulinoväskan med "När Mamma Mu mötte Kråkan första gången" på många olika språk.

Vi har spelat spelen, vilket var väldigt uppskattat av barnen och det tyckte spelen var roliga. Vi har även använt oss av samtalsbilderna vilket barnen tyckte var kul och inspirerande!

Vi presenterade alla böckerna på de olika språken. Barnen tyckte att det var spännande att böckerna fanns på olika språk och att man bläddrade baklänges på en del av dem. "Varför bläddrar du så?" var någon av barnens kommentar.

Tina och Anna på Nöbbele förskola

Elmo busade i Gemlas kök

Gemlas förskola genomförde en bokfest under en hel vecka som upptakt inför höstterminen. Målsättningen var att ge inspriration till läsning för barn och pedagoger. Vi ville skapa en nyfikenhet för böcker och högläsning. 

Bibliotekspedagogerna fixade ett schema, så att alla avdelningarna fick möjligheten att besöka bokfesten. Vi planerade en "bokbio", där barnen fick titta på bilderna medan förskolebibliotekarien Juliane läste ur boken. Vi valde boken "Lilla gröna åsnan" av Anuska Allepuz för de yngsta barnen och "Dropp Dropp" av Aron Landahl för de äldre barnen.

Barnen och deras pedagoger fick biobiljetter som de fick stämplade innan de gick in till förskolebiblioteket. Biblioteket var dekorerat med ballonger och självklart finns det ingen bio och fest utan godsaker. Barnen fick saltade pinnar, som de knaprade under föreställningen.

Juliane hade en kompis med sig, som vanligtvis jobbar på sommarförskolorna. Kompisen heter Elmo och han var sugen på bokbio och saltade pinnar. Det var han som bjöd till festen, det är klart att han hade en guldfärgad fluga på sig och fick bästa platsen i salongen. 

Informationen spred sig på förskolan att Elmo hade boken "Lilla gröna åsnan" med sig. Ett barn undrade vad det blir för mat denna dag och kökspersonalen svarade att det blir soppa. Barnen frågade om soppan var grön och det var den. Barnet utbrast att det just är så som i boken "Lilla gröna åsnan".

Kökspersonalen blev nyfikna och stod redan först i kön med sina biobiljetter nästa dag. Klart att de ville lära känna Elmo.! Elmo tyckte det var kul och smet till köket efteråt. 

Han har ju röd päls och det är självklart att han gillar röd mat, som röd potatismos. Han busade och skojade och plötsligt fick barnen röd potatismos till lunch. Kökspersonalen tog kort och skrev ett brev till barnen för att berätta om Elmos bus på köket.

Så härligt att all personal på förskolan blev engagerade!!! Litteratur, språkutveckling och barnens upplevelser länkades ihop, det blev ett "helhetsgrepp" och inte någon enstaka sak som man ska bocka av. Det blev en dialog med barnen och barnen relaterade från det de fick höra i boken till vardagen - som i detta fall den gröna soppan.

Att även kökspersonalen blev nyfikna och spann vidare med litteraturens innehåll är helt enkelt underbart och fantastiskt!

Läsgodis 2022

Även i år körde förskolebiblioteksverksamheten igång med "Läsgodis" på  sommarförskolorna. Ibland glöms högläsningen bort under sommarlovet. Det finns olika studier (du hittar till exempel en del under www.legilexi.org) som visar att det oftast blir mindre högläsning under semestern och helgerna.  Men högläsningen är ju så rolig och nyttig för såväl barn som vuxna och man borde inte ta semester från högläsningen.

"Läsgodis" ska väcka läslust hos barnen och ska vara en rolig högläsningsstund utan krav. Förskolebibliotekarien Juliane läste på tio sommarförskolor under tre veckor. 333 barn deltog och alla hade väldigt kul. 

Juliane besökte inte förskolorna ensam, hon hade med sig handdockan "Elmo". Elmo har blivit en slags kändis och barnen såg fram emot att träffa och krama honom. 

Elmo gör alltid lite bus. Till exempel när vi läste boken "Det bor ett monster i den här boken". Alla hjälptes åt att få bort monstret ur boken, det ropades och vrålades, det skakades boken, men tills slut stannade monstret i boken i alla fall och somnade. Barnen var knäpptysta och vi stängde boken så tyst, att monstret inte skulle vakna. Ett barn ville gärna höra boken en gång till veckan därpå. Barnet undrade om monstret verkligen var kvar i boken. 

Det blev även spännande böcker som "Dropp Dropp", vi gissade tillsammans djurens rumpa i böckerna som "Gissa rumpan på djurparken" och självklart var boken "Lilla gröna åsnan" fortfarande en favorit hos barnen (och Elmo). Elmo gillade att visa upp sina "bokfavoriter". 

Och visst är det kul när man själv får läsa den litteraturen man gillar bäst. Som högläsare blir man nästan som en skådespelare. Den bästa upplevelsen är om barnen sitter med förväntningsfulla ögonen framför en och nästan håller andan fram till sista sida. Att kliva in i en berättelse tillsammans är så underbar, det ger nästan rysningar i kroppen.

Efter varje lässtund fick barnen en teckning av Elmo. Många barn satt igång att färglägga bilden direkt efter läsningen. 

Elmo är supernöjd med LÄSGODIS aktiviteten och ser fram emot att komma tillbaka nästa år.
Nu tar han semester, han tänkte hänga i hängmattan och ska njuta av ännu mer "läsgodis". Och kanske blir det till och med lite "äkta" godis och glass. 

Våga vara snäll - boksamtal och teater på Åryds förskola

 

En del förskolor jobbar gärna med värdegrundsfrågor och allas lika värde. Åryds förskola valde boken "Pelle Svanslös - våga vara snäll" till boksamtal. 

Femåringarna diskuterade och läste boken många gånger, pratade om de olika karaktärerna och spelade teater. Förskolan satt upp bilder på staketet ute, så att deras arbete med språk och litteratur blev synlig även för föräldrarna. 

Det skapades en länk mellan innemiljön, utemiljön och arbetet med litteratur på förskolan. Barnen blev stolta och glada och kunde titta på bilderna ute och berätta för varandra om deras upplevelser när som helst. 

Arbetet med språk och böcker blev en naturlig del av vardagen och blev på något sätt tillgänglig på olika sätt.

Olika avdelningar visade upp sina "projekt" och satt upp laminerade bilder och beskrivande korta texter på staketet. 

Till pjäsen "Pelle Svanslös - våga vara snäll" syddes fina teaterkostymer. Pjäsen spelades minst 20 gånger - för föräldrarna, barnen och pedagogerna. 

Barnen och pedagogerna pratade om olika karaktärer och konstigt nog ville de flesta barnen gärna spela elaka Måns. Barnen "identifierade" sig med figurernas personligheter och pedagogerna berättade att barnen "växte" och fick stort självförtroende genom att stå på scenen. Barnen fick fram figurernas attityder och kände sig så stolta över att kunna spela teater, att kunna "bli" figuren de valde. Alla vågade och kände sig trygga med replikerna. 

Även pedagogerna hade kul och pjäsen blev en stor succé!

Så häftig att se hur arbetet med "Pelle Svanslös" gick till på Åryds förskola. 

Ballonger och fest på Palettens förskola

 

Ballonger, salta pinnar, bubbel - det blev helt enkelt fest på Palettens förskola. De senaste månaderna donades och fixades på biblioteket, Arbete och Välfärd byggde nya boktråg, de höga hyllorna och stora sittmöblerna flög ut, bibliotekspedagogerna fixade lånekort till alla böcker och väggarna snyggades till.

Sedan var det Corona, men nu, nu var det äntligen dags att fira "nyinvigningen". Under en hel vecka firade alla 13 avdelningar sitt nya bibliotek. Det klipptes band - för säkerhets skull 13 gånger. 

Förskolebibliotekarien Juliane kom tillsammans med kompisarna Kråkan och Elmo för att vara med under denna vecka. Hon läste för de yngre barnen den roliga boken: Tittut - vem gömmer sig där?. De äldre barnen fick lyssna på boken "Dropp dropp", en spännande bok av Aron Landahl. Barnen lyssnade andäktig medan de knaprade på sina salta pinnar och drack bubbel-vatten. 

Och självklart skulle alla barn få en liten bok med sig hem. Det anordnades en fiskedamm och alla fick fiska upp sin lilla mini-pixibok. De små barnen kunde knappt titta över boktrågen med pixi-böckerna i (en boktråg fungerade som fiskedamm), medan de stora barnen fuskade då och då. De ville ju absolut fiska upp sin favoritbok. Och det fick de ju.
Barnen och pedagogerna var nöjda. Vi önskar Palettens förskola lycka till med det fina förskolebiblioteket!

Interkulturellt arbete i förskolan

 

Elisabeth, biblioteksstudent, var nyfiken på hur en förskolebibliotekarie jobbar. Hon vikarierade hos förskolebibliotekarien Juliane. Hon följde med till Palettens förskola för att vara med under en bokstund och hon deltog på minibokmässan och biblioteksmötet som förskolebibliotekarierna Juliane och Gun anordnade. 

Här kommer Elisabeths anteckningar från mötet: 

Interkulturellt arbete i förskolan

Juliane hade ett intressant föredrag om interkulturellt arbete i förskolan. Hon argumenterade för att det inte räcker att hänga upp flaggor från barnens hemländer på förskolan eller att bjuda föräldrarna på mat från hemlandet, utan det krävs att förskolepersonalen förvärvar en djup förståelse för invandrares situation och att de systematiskt arbetar på att förändra sin attityd gentemot dem.  Skälet till att några invandrare inte läser för sina barn kan exempelvis vara att de kommer från ett sammanhang med stark berättarkultur, där läsning inte har samma status som det har i Västerlandet. Vidare kan det vara farligt att vistas i naturen på många platser i världen, eftersom där kan finnas farliga djur och minor. Därför uppskattar många invandrare inte utflykter på samma sätt som vi gör.

Boktips över böcker:

Flerspråkighet av Mahroo Khousravi.

Vi och dom andra av Lasse Anrell. En bilderbok.

I ett språkfrämjande arbete ingår att jämföra svenska språket med barnets modersmål. Ofta frågar man barnet om vad saker heter på modersmålet. Ibland kan dock barnets hjärna vara inställd på att tala svenska och det blir svårt att skifta fokus.  Det låser sig för barnet och då får man söka på plattan efter översättningar till barnets språk. Ser man ett barn på förskolan som bläddrar bakifrån i en bok är det av stor vikt att inte ”rätta” barnet och säga att det gör fel. Skälet kan vara att barnets föräldrar läser böcker på ett språk där man läser från höger till vänster.

Efter föredraget läste Juliane en rolig lista över märkligt beteender som är vanligt bland svenskar ur boken Tacka katten för det av Herman Lindqvist.   

Boktips: Nyanlända i förskolan av Maria Wångersjö.  Efter det här boktipset fördes en diskussion om hur länge det tar för en nyanländ att känna sig hemma i det nya landet. Svaret är att det bland annat beror på om det rör sig om en flykt och om de hade möjlighet att ta farväl av vänner och släktingar. Juliane menar att det är av stor vikt att förskolepersonalen ställer frågor och intresserar sig för familjernas bakgrund i hemlandet.

I Västerlandet ser man ofta tiden som en linje. Stor vikt läggs vid att passa tiden. I andra delar av världen uppfattas dock tiden som en cirkel. Som förskolepersonal kan man ta hänsyn till detta och exempelvis se ett föräldramöte som ett drop-in och ett mingel.   

En diskussion fördes om att det är av största vikt att tid ges i arbetslagen åt planering av det interkulturella arbetet i förskolan. 

Boktips: Den interkulturella förskolan av Pirjo Lahdenperä. I boken får man många tips på hur man kan jobba med interkulturalitet.

Sedan presenterade Juliane sitt läsfrämjande arbete med Kråkan. Juliane utgår från boken: Kråkan säger sen av Julia Wieslander och Sven Nordqvist. Kråkan har med sig en påse. En fråga ställs om vad som finns i påsen. Ett instrument finns i påsen som barnen ofta får prova att spela på. I påsen finns även verktyg: Hammare, tumstock etcetera. Barnen får lära sig namnen på verktygen och en diskussion förs med barnen om verktygens användning.

Därefter fick vi fler boktips. Gun visade en bok av Shinsuke Yoshitake från Japan med titeln Kanske ett äpple? Huvudpersonen i boken ifrågasatte om det verkligen var ett äpple som låg på bordet. Det kanske var ett föremål som visserligen liknade ett äpple, men som i själva verket var något helt annat. När snögubben flyttade in av Masoud Gharehbaghi från Iran. Boken har endast bilder och är en så  kallad silent book. Boken handlar om en flicka som inte mår bra. Föräldrarna är osams och mellan dem finns en kyla i form av en snögubbe. Här kan barnen analysera bilderna och ofta ser de direkt att mamman och pappan är arga på varandra. Mustafa av Marie-Louise Gay handlar om en pojke som flytt från sitt hemland. I det nya landet känner han sig utanför och osedd. Han blir dock kompis med en flicka. Boken passar för barn som behöver bearbeta sin flykt. En fé på badhuset av Baek Heena från Sydkorea handlar om en flicka som träffar en gammal tant på badhuset. Tanten visar sig vara en fé. Bilderna i boken är uppbyggda av modeller som sedan fotograferats. Man kan göra egna figurer i lera i klassen på förskolan. Bra att jobba med bilderna i boken.

Fler boktips: Tittut solen, Tromben, Dubbel trubbel, Den lilla spenatgumman och Granen som längtade. 

Världsbokdagsfirande

 

Tisdagen den 26 april firade vi världsbokdagen på Biskopshagens förskola. Vi hade bjudit in bibliotekarien Gun Ring som hade högläsning för barnen i vårt vindskydd i vår skog. Vi hade också förberett en läshörna ute på vår gård. Till den här dagen hade alla avdelningar fått i uppdrag att tillsammans på sin avdelning göra en sagopåse av en utvald bok. Dessa sagopåsar presenterade vi för varandra på världsbokdagen. Påsarna kommer sedan att vara på vårt egna förskolebibliotek så alla kan låna.

Kom igång med utebiblioteket

Vår och sol - och visst vore det skönt att komma igång med utebiblioteket. Under pandemin var det många förskolor som bar ut boklådor till gården för att kunna involvera läsning och språkutveckling i uteverksamheten. Men ett utomhusbibliotek är ett perfekt komplement till förskolebiblioteket inomhus och båda sätten borde gå hand i hand även efter pandemin. 

Och det finns bra exempel i Växjö kommun. När förskolebibliotekarien besökte förskolebussen BUSSTER så blev plötsligt pedagogerna ivriga och sprang iväg. Vad är det som ska hända? Jo, det är ju bokbytardag idag. Barnen samlades kring en bänk och pedagogerna byggde upp ett litet utebibliotek. Barnen fick lämna tillbaka böckerna som de hade läst klart och fick låna nya böcker. Pedagogerna antecknade barnens lån noga i ett skrivhäfte. Tidigare fotade de böckerna som barnen lånade, men det visade sig vara krångligt när de skulle radera bilderna när barnen lämnade tillbaka böckerna. 

Förskolan är större delen av dagarna ute och så är det nästan självklart att de även jobbar med boksamtal ute. Två grupper befattade sig med boken "Gå och bada, Mister Räf!" av Stefan Casta. De förde inte bara samtal om boken, barnen spelade även teater ute och ritade teckningar till boken. Alla barn kände sig trygga och ville vara med i pjäsen. 

Även på Äventyrets uteförskola spelar böcker och tillgängligheten till böcker en lika stor roll såväl inne som ute. 

Tolgs förskola har en underbar scen ute på gården. Och varför inte använda denna fina plats för att skylta med böcker. Och visst är barnen stolta när de kan hjälpa till att plocka fram nya böcker. Det gäller ju bara att få in detta sätt i vardagen. 

Och vad tycks om en skrinda full med böcker? Visst kan en skrinda fungera som en liten mini-bokbuss. Man kan förvara skrindan ute i förrådet och behöver bara köra ut den. Det behövs inte mycket för att få ihop en mysig hörn ute, kanske några kuddar och filtar. 

Men man kan väl inte ha böcker ute när det är fuktigt och kyligt. Jo, använd gamla böcker till utebiblioteket. Förklarar för barnen varför ni har nya och fina böcker inne och lite trasiga ute. Det blir ju återbruk på något sätt. Och det fungerar även att riva ut sidorna ur boken för att laminerar de. Så kan man till och med sätta upp de på staketet eller väggen.

Och visst finns det förskolor som inte kan omsätta detta så lätt. Det finns skadegörelse på en del förskolor och ibland är det brandskyddsregler som inte tillåter vissa saker. Men det finns alltid en udda lösning. Testa bara, tänk utanför boxen och se möjligheter istället för hinder. 

Bockarna Bruse

Det kan vara en utmaning att jobba språkutvecklande med yngre barn som har i stora sätt ett annat modersmål än svenska. Senada, som arbetar med en grupp yngre barn på Palettens förskola, funderade vilken litteratur som kunde passa. Hennes mål är att samtidigt involvera föräldrarna i språkutvecklingsprocessen. Hon planerar att sätta igång lässtunder på olika språk med hjälp av föräldrarna. 

Bockarna Bruse är populär bland barnen. Boken är spännande och rolig, barnen älskar upprepningar och det fungerar utmärkt att använda sig av föremål och att involvera sång och rörelse i bokstunden. Det blev den klassiska boken "Bockarna Bruse". Juliane hittade titeln på olika språk på mångspråksbiblioteket och tanken är att föräldrarna ska läsa boken på sina modersmål för barnen.

Vi plockade ihop olika "sagopåsar".
Det spelade ingen roll att bockarna byttes ut mot grisar och att trollet

symboliserades av en drake. En halsduk föreställde gräs, en tygremsa fungerade som vatten, och en träbit blev en bro. Avdelningen hade även en "färdig" sagopåse som vi använde oss av.

Vi började lässtunderna med att vänja barnen vid biblioteket och lät de lära känna och utforska föremålen tillhörande sagan. Barnen fick testa att slå trumma med trumstockar, för att härma bockarnas olika ljud när de gick över bron. 

Förskolebibliotekarien hade med sig sagan på olika språk och ett barn släppte inte "sin" bok som var på arabiska. Hon visste att hennes mamma skulle läsa på sitt modersmål för kompisarna och hon blev så stolt över att kunna hålla i boken.

Det finns en del utgåvor av boken Bockarna Bruse. Men vi bestämde oss för att arbeta med pekboksutgåvan av Catarina Kruusval. Denna bok har nog den enklaste texten.

De små barnen är i början av sin resa som läsare. Det underlättar att avbryta korta stunder av koncentration med rörelse eller sång. Vi sjöng sången Bockarna Bruse tillsammans och barnen fick använda trumstockarna för att visa hur bockarna trappar över bron. 

Att ta fram samma titel och bok flera gånger ingår i en medveten planering. Målet är att fokusera på ett tema under en längre tid. Barnen ska få möjligheten att närma sig litteraturen i sin egen takt. Med på köpet får man ords- och språkutvecklingen men även hur man bläddrar i en bok, att samma titel finns på olika språk och mycket annat. 

Med hjälp av en PenPal finns det möjligheten att läsa upp böckerna på en massa språk, även om man inte själv kan tala dessa. Det är alltid spännande att se barnens reaktioner när de får lyssna på "den talande pennan".

Senada tyckte att det är viktigt att temat syns också i miljöerna på avdelningen. På ett medvetet sätt försökte hon och hennes kollegor att skapa en slags relation till boken. Arbetet skulle även bli synligt för föräldrarna. Hon hoppas att föräldrarna blir nyfikna, att de frågar vad det är för något som klistrar på golvet. 

Vi tänkte jobba med Bockarna Bruse under en längre tid och självklart ska den konstnärliga utformningen ingå i processen lite längre fram.

Studiebesök från Ljungby

Så roligt att ett gäng förskolepedagoger och en bibliotekarie vill komma till Växjö för att göra studiebesök på ett förskolebibliotek. Palettens förskola öppnade upp sina dörrar för besöket och alla fick ställa frågor till bibliotekspedagogen och bitr. rektorn. Det blev många tankar och frågor. Ljungby har redan kapprumsbibliotek på förskolorna, men tanken är att utveckla verksamheten. De är i början av sin resa och vi ska se om arbetet kan utvecklas till förskolebibliotek i framtiden. 

En av frågorna var om det även finns läshörnor på avdelningarna. Självklart är förskolebiblioteket och läshörnorna inget uteslutande moment. Böcker ska ju finnas överallt. Vi gick över till en avdelning som har ett mysigt krypin som läshörna. Det finns till och med ett litet boktråg, i rätt höjd för alla kramdjur som har sin vistelse där. 

Efter besöket fortsatte mötet på Storgatan 52b. Det är så givande att byta erfarenheter och tankar med varandra. Och så kul att se hur bra samarbetet mellan förskolorna och folkbiblioteket i Ljungby kommun fungerar.

Vi hoppas att vi kan fortsätta hålla kontakten. Det är så spännande att kunna följa allas resa till ett förskolebibliotek.