Blixtarnas tomtesaga

Pedagogen Marie och barnen var ute i skogen. Allt var tyst, snön dämpade ljuden och så började hon säga med en hemlighetsfull röst:

Det var en gång två barn som gick i en skog....

Det behövdes inte mer, barnen spann vidare på sagan. Marie antecknade och barnen tecknade bilder till sin egen tomtesaga när de var tillbaka på förskolan. Marie laminerade sidorna och satt ihop ett litet häfte. Så roligt! Även dessa spontana aktiviteter är så viktiga och är en del av språkutvecklingsinsatserna på förskolan.

Tomtesagan

Det var en gång två barn som gick i en skog. Det ena barnet skulle gå och plocka bär.
Det andra barnet skulle hämta ved och göra en brasa så de blev varma

Barnen träffar en stor och tjock tomte i skogen, och renar och släden
En tomte arbetar i ladugården.
Den röda tomten arbetar med jorden, eller delar ut julklappar eller tomtebrev.

Sen fick de två barnen en grävmaskin och en leksak som är rund.
Kan det vara en boll?

Sen fick de två barnen en till julklapp. De blev glada.
De hittade den under ett träd.
Det var två leksakstomter som aldrig går sönder.
De var som en pinne.

De kaske fick en stor rutschkanetårta?
De tog med sig julklapparna hem.
De öppnade och tittade i paketen.

Mamman och pappan var glada när barnen kom hem.
Sen började det att snöa och barnen blev så glada så de lekte hela dagen.

 

Vi förskolebibliotekarier säger tack för detta år. 

Tack för Ert arbete - trots pandemin!

Vi önskar Er alla en 

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

BUSSTER - vem är det?

Busster, vem är det? Så heter en av två förskolebussar som finns sedan 2018 i Växjö kommun. 
På Växjö kommuns hemsida kan man läsa att: 

Genom förskolebussarna sätts utomhuspedagogiken i fokus, och möjligheten för barnen att vara med om olika spännande äventyr och samtidigt lära sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Förskolebussen är en mobil avdelning men tillhör en förskola. Bussen avgår till exempel varje dag från förskolan vid klockan 09.00 och återvänder sedan vid 15.00-tiden till samma plats. Bussarna kör till så kallade basplatser som ligger max 30 minuter från förskolan. När bussen inte rullar är barnen kvar på den ordinarie förskolan.

På bussen står det med stora bokstäver: På väg mot livslångt lärande.

Grunden för ett livslångt lärande läggs i förskolan. En av nyckiarna  är språk och språkutveckling. Men hur gör man då ute i naturen? Kan man även jobba med t.ex. boksamtal ute?

Förskolläraren Kirsi berättar att det fungerar jättebra. Barnen själva hittar lugna platser och platser där de kan vara ostörda i skogen. Boksamtal är ett av målen under höstterminen och Kirsi och hennes kollegor valde boken "Dumma teckning" av Johanna Thydell och Emma Adbåge. Barnen hade många tankar och idéer och det blev bra samtal kring boken.

Sedan skulle barnen få se "Dumma teckning" som teater. Regionteatern Blekinge & Kronoberg satt upp en pjäs fritt efter boken. Barnen var förväntningsfulla när de besökte teaterföreställningen. Men oj, vad
var detta!  Hur kom det sig att teatern inte visade precis samma händelseförlopp som i boken? En del barn blev väldigt besvikna. Och samtidigt blev det ju en bra diskussion kring frågan vad det innebär att omsätta litteratur på ett fritt sätt. 

Förskolan kopplade inte bara drama på boksamtalet med boken "Dumma teckning". Även konstpedagogen tog upp temat. Barnen var ute och konstpedagogen satt upp jätte post-it lappar på vindskyddet. Det fanns t.o.m. "tuschregler", dvs. på vilket sätt man borde hantera en tuschpenna. Det var superviktigt för barnen och de skrev upp reglerna på en affisch, som senare satts upp i en guldram. Barnen var ivriga och tecknade jättefina tavlor. 

Vilket härligt sätt att jobba med litteratur, drama och konst! Pedagogerna lyckades genom en medveten planering att stärka språkutvecklingen genom konstnärliga uttryck. Barnen gavs möjligheten att uttrycka sig på "olika konstnärliga språken".

Går det att jobba med små barn och språkutvecklande arbetssätt?

 

Jodå, självklart! "Samtalet" med små barn går till på ett litet annat sätt än med äldre barn. Men här börjar "språkutvecklingstrappan". Låt barnen hjälpa till att bläddra i boken och tar dig tid att titta tillsammans med barnen på bilderna. Gör en promenad med ögonen och observerar barnens reaktion. 

Gör "läsningen" till en upplevelse. Använd till exempel rekvisita för att skapa en förförståelse för boken. På en förskola jobbade vi med barn med annat modersmål än svenska och boken "Nisse hos frisören". Barnen fick packa upp en liten påse med rekvisita i och det var så underbart att se hur de visade med hela kroppen hur man kan använda sig av dessa föremål. De visste, det fattades bara de svenska begreppen. Så var det lättare för barnen att förstå och berätta om bokens bilder. 

En annan gång kom en grupp ettåringar tassande till biblioteket. En kramdjursapa väntade på de. Och en gul väska med något i. Vad tror ni finns i väskan? Barnen var nyfikna och satt knäpptysta framför den fina Pippi-väskan. Vi öppnade väskan och en hög böcker med "Knacka på" av Anna-Clara Tidholm kom fram.

 Men vaddå, så många böcker? Böckerna fanns på flera språk och en arabisktalande pedagog läste boken tillsammans med några barn som kunde förstå arabiska. De knackade med näven på boken och pedagogen ropade "dock-dock" (daqa-daqa) - knack knack. 

Knacka på av Anna-Clara Tidholm

Barnen var entusiastiska och gick med i boken. Det märktes att de gillade boken. De visade med kroppen hur man sover och hur man borstar tänderna. Barnen kände igen sig i dessa vardagshändelser. Även att prata om känslor är en fantastisk ingång i "boksamtal". 

Barnen är aldrig för små. Testa och visa barnen hur roligt det är med böcker!