BUSSTER - vem är det?

Busster, vem är det? Så heter en av två förskolebussar som finns sedan 2018 i Växjö kommun. 
På Växjö kommuns hemsida kan man läsa att: 

Genom förskolebussarna sätts utomhuspedagogiken i fokus, och möjligheten för barnen att vara med om olika spännande äventyr och samtidigt lära sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Förskolebussen är en mobil avdelning men tillhör en förskola. Bussen avgår till exempel varje dag från förskolan vid klockan 09.00 och återvänder sedan vid 15.00-tiden till samma plats. Bussarna kör till så kallade basplatser som ligger max 30 minuter från förskolan. När bussen inte rullar är barnen kvar på den ordinarie förskolan.

På bussen står det med stora bokstäver: På väg mot livslångt lärande.

Grunden för ett livslångt lärande läggs i förskolan. En av nyckiarna  är språk och språkutveckling. Men hur gör man då ute i naturen? Kan man även jobba med t.ex. boksamtal ute?

Förskolläraren Kirsi berättar att det fungerar jättebra. Barnen själva hittar lugna platser och platser där de kan vara ostörda i skogen. Boksamtal är ett av målen under höstterminen och Kirsi och hennes kollegor valde boken "Dumma teckning" av Johanna Thydell och Emma Adbåge. Barnen hade många tankar och idéer och det blev bra samtal kring boken.

Sedan skulle barnen få se "Dumma teckning" som teater. Regionteatern Blekinge & Kronoberg satt upp en pjäs fritt efter boken. Barnen var förväntningsfulla när de besökte teaterföreställningen. Men oj, vad
var detta!  Hur kom det sig att teatern inte visade precis samma händelseförlopp som i boken? En del barn blev väldigt besvikna. Och samtidigt blev det ju en bra diskussion kring frågan vad det innebär att omsätta litteratur på ett fritt sätt. 

Förskolan kopplade inte bara drama på boksamtalet med boken "Dumma teckning". Även konstpedagogen tog upp temat. Barnen var ute och konstpedagogen satt upp jätte post-it lappar på vindskyddet. Det fanns t.o.m. "tuschregler", dvs. på vilket sätt man borde hantera en tuschpenna. Det var superviktigt för barnen och de skrev upp reglerna på en affisch, som senare satts upp i en guldram. Barnen var ivriga och tecknade jättefina tavlor. 

Vilket härligt sätt att jobba med litteratur, drama och konst! Pedagogerna lyckades genom en medveten planering att stärka språkutvecklingen genom konstnärliga uttryck. Barnen gavs möjligheten att uttrycka sig på "olika konstnärliga språken".