Interkulturalitet och flerspråkighet i förskolan - hur gör vi?
Hur ser vi på interkulturalitet på förskolan? Vilken attityd har vi själva som vuxna och vad förmedlar vi till barnen? Räcker det med att sätta upp några flaggor på förskolan och skyltar med "Hej" på flera språk? Det finns en del facklitteratur som tar upp dessa tankar och funderingar och det är värd att diskutera ämnet om och om igen. Interkulturalitet och flerspråkighet är ett komplext ämne och det finns inga enkla lösningar.
Vi förskolebibliotekarier bevaka facklitteraturen och forskningsresultat och vill ge pedagogerna stöd i arbetet med språkutveckling och även arbetet med flerspråkiga barn.
Ofta hör man argumentet: "Ja, men vi kan ju inte läsa på barnens språk". Hur kan vi då infria läroplanens mål? Det är knepigt ibland, men det finns en del lösningar.
Bäst är om förskolan har pedagoger som talar olika språk. Det är en resurs som man inte alltid tänker på. Det finns mångspråksbiblioteket som har böcker på över 60 språk. Och kanske är det inte så svårt att plocka ihop barn som talar pedagogens språk, att gå till förskolebiblioteket och helt enkelt ha en liten lässtund på deras modersmål? Men det behövs en kartläggning och en planering för att kunna omsätta detta. Men tänker man på vad det ger så är det en insats som är värd att testa.
Det finns exempelvis PenPal, en "talande penna" som läser upp Penpal böcker på olika språk. Barnen älskar att nudda med pennan vid sidorna och får boken eller sidan uppläst på olika språk. Barnen blir samtidigt delaktiga i bokstunden och vi skapar en attityd att alla språk är lika värda. Alla barn älskar att utforska olika språk, inte bara flerspråkiga barn. Även detta är ibland ett argument, att man ju inte har barn med annat modersmål än svenska på den egna förskolan. Men vi kan visa alla barnen vilka språk det finns i världen, vi kan vara nyfikna på mångfalden som finns. PenPal har fördelen att barnen kan hålla den fysiska boken i handen.
Mångspråksbiblioteket skapade en del PenPal pennor, även klassrums pennor med högtalare. Man kan låna de i en kasse med ett urval av PenPal böcker i. Dessa kit kan man låna från mångspråksbiblioteket.
Och den fysiska boken har fördelar, det visar forskningen. Det är "långsamhetens magi", som en litteraturvetare sade så fint någon gång. Barnen kan peka, visa, bläddra fram och tillbaka på ett annat sätt än med en e-bok på plattan eller på storskärmen. Forskningen visar att man kommer ihåg mycket mer när man läser en fysisk bok än en e-bok och att man faktiskt kommunicerar mer med varandra när man läser en fysisk bok med barnen. Och just litteratursamtalen ger så mycket språkutveckling.
Därför kom vi på tanken att skapa ett "kit" med ett urval av böcker som ska främja barns och pedagogers förståelse för interkulturalitet och mångfald. Vi tog fram böcker som finns på många språk på Polyglutt, vi valde de titlar som var översatt på flest språk. Vi kollade att vi plockade ihop böcker på flera läs-nivåer och för olika åldrar. Växjö kommun har ett avtal med Polyglutt och alla förskolor har tillgång till tjänsten.
Syfte och mål är att pedagogerna läser den fysiska boken med barnen. så att barnen kan peka och bläddra, att det blir en dialog med barnen. Det spelar ingen roll vilken sammansättning barngruppen har, alla kan vara med, oavsett vilka modersmål barnen talar. Eftersom vi valde böckerna med flest översättningar är chansen stor, att just de modersmålen som just den barngruppen har är med på Polyglutt.
Vi frskolebibliotekarier jobbar en del med barngrupper som har barn med annat modersmål än svenska. Vissa förskolor skapar just "språkgrupper" med barn som behöver lite extra stöd i språkutvecklingen och ibland har vi barn på 5-6 olika språk i gruppen.
Ett rätt lyckat läs-koncept är att först titta på bilderna, göra en liten bildpromenad med varje uppslag.
Oftast högläser vi först texten på svenska och edan i anslutning får barnen lyssnar på sina modersmål. Alla barn är med och alla lyssnar på allas språk. Barnen är med och gillar att jämföra språken. Fanns det begrepp som lät likadana? Lyssnade vi på ord som läst helt tokiga? Barnen som kan modersmålet är oftast stolta över att kunna förstå språket och kunna förklara begreppen för kompisarna. I alla fäll de äldre barnen.
Och på de yngre barnen syns det i reaktionen och i ansiktet hur glada de är att kunna lyssna på det språket de talar hemma. Och kombinerar man läsningen med användandet av föremål så stärks språkutvecklingen ännu bättre.
Det finns många möjligheter, det gäller att testa och pröva sig fram.
Kommunen satsade på interkulturalitet och alla kommunala förskolor fick som gåva en plastbox med flera fysiska böcker som finns på Polyglutt och ett urval med böcker från och om andra länder och kulturer i. Vi döpte kittet till "Kulturer möts". Syftet är helt enkelt att lyfta fram mångkulturaliteten på ett mångfaldigt sätt.
Vi hoppas att pedagogerna blev inspirerade av denna gåva och att den används flitig i arbetet med språkutveckling.
