Blixtarnas tomtesaga

Pedagogen Marie och barnen var ute i skogen. Allt var tyst, snön dämpade ljuden och så började hon säga med en hemlighetsfull röst:

Det var en gång två barn som gick i en skog....

Det behövdes inte mer, barnen spann vidare på sagan. Marie antecknade och barnen tecknade bilder till sin egen tomtesaga när de var tillbaka på förskolan. Marie laminerade sidorna och satt ihop ett litet häfte. Så roligt! Även dessa spontana aktiviteter är så viktiga och är en del av språkutvecklingsinsatserna på förskolan.

Tomtesagan

Det var en gång två barn som gick i en skog. Det ena barnet skulle gå och plocka bär.
Det andra barnet skulle hämta ved och göra en brasa så de blev varma

Barnen träffar en stor och tjock tomte i skogen, och renar och släden
En tomte arbetar i ladugården.
Den röda tomten arbetar med jorden, eller delar ut julklappar eller tomtebrev.

Sen fick de två barnen en grävmaskin och en leksak som är rund.
Kan det vara en boll?

Sen fick de två barnen en till julklapp. De blev glada.
De hittade den under ett träd.
Det var två leksakstomter som aldrig går sönder.
De var som en pinne.

De kaske fick en stor rutschkanetårta?
De tog med sig julklapparna hem.
De öppnade och tittade i paketen.

Mamman och pappan var glada när barnen kom hem.
Sen började det att snöa och barnen blev så glada så de lekte hela dagen.

 

Vi förskolebibliotekarier säger tack för detta år. 

Tack för Ert arbete - trots pandemin!

Vi önskar Er alla en 

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

BUSSTER - vem är det?

Busster, vem är det? Så heter en av två förskolebussar som finns sedan 2018 i Växjö kommun. 
På Växjö kommuns hemsida kan man läsa att: 

Genom förskolebussarna sätts utomhuspedagogiken i fokus, och möjligheten för barnen att vara med om olika spännande äventyr och samtidigt lära sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Förskolebussen är en mobil avdelning men tillhör en förskola. Bussen avgår till exempel varje dag från förskolan vid klockan 09.00 och återvänder sedan vid 15.00-tiden till samma plats. Bussarna kör till så kallade basplatser som ligger max 30 minuter från förskolan. När bussen inte rullar är barnen kvar på den ordinarie förskolan.

På bussen står det med stora bokstäver: På väg mot livslångt lärande.

Grunden för ett livslångt lärande läggs i förskolan. En av nyckiarna  är språk och språkutveckling. Men hur gör man då ute i naturen? Kan man även jobba med t.ex. boksamtal ute?

Förskolläraren Kirsi berättar att det fungerar jättebra. Barnen själva hittar lugna platser och platser där de kan vara ostörda i skogen. Boksamtal är ett av målen under höstterminen och Kirsi och hennes kollegor valde boken "Dumma teckning" av Johanna Thydell och Emma Adbåge. Barnen hade många tankar och idéer och det blev bra samtal kring boken.

Sedan skulle barnen få se "Dumma teckning" som teater. Regionteatern Blekinge & Kronoberg satt upp en pjäs fritt efter boken. Barnen var förväntningsfulla när de besökte teaterföreställningen. Men oj, vad
var detta!  Hur kom det sig att teatern inte visade precis samma händelseförlopp som i boken? En del barn blev väldigt besvikna. Och samtidigt blev det ju en bra diskussion kring frågan vad det innebär att omsätta litteratur på ett fritt sätt. 

Förskolan kopplade inte bara drama på boksamtalet med boken "Dumma teckning". Även konstpedagogen tog upp temat. Barnen var ute och konstpedagogen satt upp jätte post-it lappar på vindskyddet. Det fanns t.o.m. "tuschregler", dvs. på vilket sätt man borde hantera en tuschpenna. Det var superviktigt för barnen och de skrev upp reglerna på en affisch, som senare satts upp i en guldram. Barnen var ivriga och tecknade jättefina tavlor. 

Vilket härligt sätt att jobba med litteratur, drama och konst! Pedagogerna lyckades genom en medveten planering att stärka språkutvecklingen genom konstnärliga uttryck. Barnen gavs möjligheten att uttrycka sig på "olika konstnärliga språken".

Går det att jobba med små barn och språkutvecklande arbetssätt?

 

Jodå, självklart! "Samtalet" med små barn går till på ett litet annat sätt än med äldre barn. Men här börjar "språkutvecklingstrappan". Låt barnen hjälpa till att bläddra i boken och tar dig tid att titta tillsammans med barnen på bilderna. Gör en promenad med ögonen och observerar barnens reaktion. 

Gör "läsningen" till en upplevelse. Använd till exempel rekvisita för att skapa en förförståelse för boken. På en förskola jobbade vi med barn med annat modersmål än svenska och boken "Nisse hos frisören". Barnen fick packa upp en liten påse med rekvisita i och det var så underbart att se hur de visade med hela kroppen hur man kan använda sig av dessa föremål. De visste, det fattades bara de svenska begreppen. Så var det lättare för barnen att förstå och berätta om bokens bilder. 

En annan gång kom en grupp ettåringar tassande till biblioteket. En kramdjursapa väntade på de. Och en gul väska med något i. Vad tror ni finns i väskan? Barnen var nyfikna och satt knäpptysta framför den fina Pippi-väskan. Vi öppnade väskan och en hög böcker med "Knacka på" av Anna-Clara Tidholm kom fram.

 Men vaddå, så många böcker? Böckerna fanns på flera språk och en arabisktalande pedagog läste boken tillsammans med några barn som kunde förstå arabiska. De knackade med näven på boken och pedagogen ropade "dock-dock" (daqa-daqa) - knack knack. 

Knacka på av Anna-Clara Tidholm

Barnen var entusiastiska och gick med i boken. Det märktes att de gillade boken. De visade med kroppen hur man sover och hur man borstar tänderna. Barnen kände igen sig i dessa vardagshändelser. Även att prata om känslor är en fantastisk ingång i "boksamtal". 

Barnen är aldrig för små. Testa och visa barnen hur roligt det är med böcker!

Studiebesök från Östra Göinge kommun

Didaktikern från Östra Göinge kontaktade förskolebibliotekarierna i Växjö kommun. Deras tanke är att skapa förskolebibliotek på samtliga 10 kommunala förskolor och de ville höra hur det gick till i Växjö. Så roligt att kunna delge av sina erfarenheter och hur resan i Växjö kommun gick till.

Besök från Östra Göinge kommun

Och så reste en grupp förskollärare och en förskolechef till Växjö för att göra studiebesök. Vi visade för de förskolebiblioteken på Bokelunds, Björkens och Gustavslunds förskola och avslutade med mångspråksbiblioteket. 

Bibliotekspedagogerna och en chef berättade om hur de jobbar med förskolebiblioteksverksamheten. Alla tre förskolor deltog i satsningen "Boksamtal enl. Agneta Edwards modell" under höstterminen 2020. Det är härligt att höra hur de jobbade med boksamtal och vad det ger. Även Smålandsposten var nyfiken på deras arbete och det blev en fin artikel: 

https://etidning.smp.se/shared/spread/esmp-2021-10-29-p8-9/dRXx3dzX

Vi hoppas att vi kunde ge lite inspiration och tankar. Vi ser i alla fall fram emot deras resultat och kommer gärna till Östra Göinge på studiebesök.

Visste du att...

du som förälder kan förändra ditt barns liv?

Förskolebibliotekarierna besökte flera föräldramöten för att prata om viktigheten att läsa högt för sina barn. 
När kan man då börja läsa? Jo, egentligen redan för det ofödda barnet. Forskningen visade att fostret kan höra och känna igen mammans röst redan före födseln. Läs för magen, så tränar du upp barnets språkförmåga från början.

Förskolebibliotekarien Juliane på
Hovs förskolas föräldramöte 

Ett nyanserat språk, större ordförråd, bättre läsförmåga, läskulturen, läsförståelse, utvecklingen av medkänsla och empati, större koncentrationsförmåga - allt detta är bieffekter av högläsningen. Men det viktigaste av allt är KÄRLEK. Genom att du ge ditt barn och dig själv en mysig lässtund, genom att samtala med ditt barn skapar du ett slags "familjealbum av lästa böcker" och du skapar band till ditt barn. Att ge ditt barn egen tid uppfattas av barnet som ett kärleksbevis. Tänk att det finns barn som berättar att de älskar högläsningen, för det är den enda gången per dagen där föräldrarna lägger mobilen ur handen. 

Visst är "tid" en värdefull resurs. Men tiden där barnen är små är kort. Det är det värd att investera en daglig lässtund, typ en kvart per dag. Du fyller ditt barns ryggsäck med språk helt enkelt. Och det bästa av allt, det är helt gratis!

Gå till bibblan och upptäck alla de roliga och spännande barnböcker!

Läsgodis 2021

Även i år fick barnen på sommarförskolorna Läsgodis. Förskolebibliotekarien Juliane skapade Läsgodis-aktiviteten tre år sedan och nu har det blivit en tradition.

Målsättningen är lustfylld högläsning, ha kul och på det sättet främja läsandet även för små barn. Pedagogerna jobbar med olika språkutvecklande arbetssätt under läsåret. Språkutveckling är en viktig del inom undervisning och lärande. Denna insats går hand i hand med dessa olika sätt att jobba med språk. 

Barnen behöver kunna njuta av högläsning som en avkopplande stund. En del barn är inte så vana vid böcker och högläsning. Så härligt att se hur man kan väcka barnens intresse genom en medveten högläsning. Det gäller att leka med rösten, att dramatisera berättelsen och gå in i en interaktion med barnen. 

Juliane har alltid handdockan ”Elmo” med sig. Han är en del av upplevelsen, det är han som pratar och skojar med barnen och barnen älskar att kommunicera med honom. I år hade Elmo en ansiktsmask med sig, för att visa barnen att man inte fick krama honom p.g.a. Corona. Barnen accepterade detta på en gång. Men Elmo ser fram emot tiden efter Corona så klart.

Juliane valde några spännande böcker, men även en stor del skojiga och roliga böcker. Några förskolor hade ett tema under sommaren och Juliane valde litteraturen efter ämnet. Eftersom man aldrig vet vilka barn och vilka åldrar som är med i gruppen, läste Juliane helst korta böcker med lite text, för att kunna agera efter barnens lust att lyssna.

Interaktiva böcker var väldig populära. Barnen gillade att gissa rumpor i boken ”Vems rumpa är det?” eller att hjälpa till att skaka boken i ”Hallå, boken som åt upp min hund”. Vi var ute in naturen och så gjorde det inget att barnen skrattade och ropade.

Just under Läsgodis skulle högläsningen väcka läslust. Att hoppa upp och ivrigt peka på boken var tillåtet. Barnen skulle uppleva lässtunden på ett positivt och roligt vis. Pedagogerna yttrade oftast tillsägelser och vill att barnen sitter stilla. Jobbar man med andra språkutvecklande sätt kan det vara en förutsättning. Men just i detta sammanhang uppmuntrades barnen till kommunikation och interaktion. 

Elmo hade med sig färgläggningsbilder, så att barnen kunde bearbeta lässtunden på ett konstnärligt sätt. 

Juliane och Elmo går på semester nu, men ser fram emot nästa års Läsgodis.

Förskolebiblioteket på Gustavslunds förskola tar sommarlov

Förskolebiblioteket på Gustavslunds förskola har blivit förråd under sommarlovet. Det vill säga att förskolebiblioteksverksamheten tar en välförtjänat paus under semestern. 

Bibliotekspedagogen Åsa började med en biblioteksloggbok under vårterminen 2021. Förskolan var med i "satsningen boksamtal" och för att synliggöra vilka språkutvecklande aktiviteter som äger rum på biblioteket fick alla pedagoger i uppdrag att antecknar i boken vad de gjorde på biblioteket, vilka barn som var med och vilken litteratur de läste. Förskolebibliotekarien Juliane hoppas att det kan bli en förebild för flera förskolor. Det är ett enkelt och lätt sätt att dokumentera användandet av förskolebiblioteket. Det behövs bara en kollegieblock och en penna. 

Alla pedagoger kan ha nyttja av loggboken. Kanske behöver man bläddra tillbaka för att kunna se vad barnen gjorde tidigare? Det kan hända att ett barn pratar om en viss bok och man vill kolla vilken litteratur det kan handla om. Men även förskolans arbete blir synligt i ett helhets och hållbarhetsperspektiv. En liten insats med stor vinst helt enkelt. Och ett steg i riktning att "hålla förskolebiblioteket levande".

Så jobbar vi på förskolan Kometen

Vi som jobbar här heter Ofelia och Sandra och vi tänkte berätta lite om hur vi har gjort för att nå ut till våra kollegor på Kometen.

• Vi har en stöttande chef som ger oss utrymme för att bedriva biblioteksarbetet genom en timme avsatt för biblioteksarbete i veckan som vi delar på. Vi har lagt timmarna varannan vecka och var tredje av dessa lite omlott, på så sätt får vi tid tillsammans varannan vecka.
  
  
  
  
  
• Vi har en stående punkt på varje APT. Då har vi möjlighet att visa vårt arbete genom att vi visar vi nyinkomna böcker, vi berättar om vad som sagts på biblioteksträffarna, vi har presenterat mångspråksbiblioteket och vad man kan få tag på där, Vi har lyft olika teman som huset gemensamt jobbar med osv.
  
  
• Utanför vårt bibliotek har vi ett skåp och en hylla där vi ställer ut böcker inom olika teman som är aktuella för förskolan just då. Det kan vara Inskolnings-böcker, Pride-böcker, Böcker om kärlek vid alla hjärtans dag, böcker om natur och djur, Böcker inom källkritik, Jul-böcker osv. 
  
  
• 
  Alla avdelningar har en stående tid i biblioteket varje vecka som de själva får boka in i början av läsåret.
  
  
• Vi har talat om för våra kollegor att vi gärna hjälper dem att hitta böcker som passar för deras teman och arbetsområden ifall de frågar.
  
  
• Vi har ett bokråd för femåringar- men vi tyckte att det fanns en vinning i att nå ut till alla barnen på förskolan- pedagogerna fick vi med på köpet.
  
  Detta gjorde vi genom att komma ut på besök till avdelningarna och ta med material från biblioteket (det har blivit en gång per läsår- eftersom vi har många avdelningar).
  
  Inför besöken frågade vi vad de arbetade med och vad de ville ha mer av. Så vi har jobbat med muntligt berättande (kan varmt rekommendera kursen ”Muntligt berättande för förskola och skola” som ges på Växjö Universitet) genom värdegrundssagor för femåringarna.
  
  För tre och fyra-åringarna har vi läst julböcker och berättat julsagor utan bilder (muntligt berättande), Vi har spelat teater om känslor, Berättat och sjungit om djur och natur. För de allra minsta barnen har vi haft samling om odling med böcker, sånger och ramsor och sagolåda om färger. Samt spelat teater- Bockarna Bruse med yoga-rörelser.
  
  
  
  
  Efter detta läsår skickade vi ut en enkät och våra kollegor har varit väldigt nöjda med vårt arbete vilket känns väldigt roligt och inspirerande för kommande läsår då vi gärna vill fortsätta att arbeta utåt mot förskolan.

Våriga boktips

 

Våren är framme och vi vill tipsa om några våriga böcker för små barn. Det finns en del klassiska böcker som "Sagor om våren" och "Måns och Mari om våren" av Kaj Beckman. Tyvärr finns inte alla böcker att köpa som pappersbok längre, men de går att låna på biblioteket. 

En bok som passar de minsta barnen och som samtidigt bjuder på samtal är boken "Matilda på våren" av Natalie Marshall. Matilda tänkte leka i trädgården och de enkla bilderna passar utmärkt att prata om färger, växter och fåglar. 

Idus förlaget gav bland annat ut boken "Våren kommer krypande" av JennyLindqvist. Storasyster och lillebror sitter i sandlådan när de upptäcker myror. Det läsande barnet uppmanas att följa myrorna och att bli aktiv själv. Det finns frågor som "Kan du hjälpa myrorna att hitta vägen upp?", "Kan du balansera som en myra?" eller "Kan du hitta de olika blommorna i naturen?". 

Även boken "Jordiga fingrar" av Karolina Svensk är en härlig bok med tips vad man kan göra på våren. Det finns tips hur man kan skapa en trädgårdsbok, pyssla vindspel eller ett insektshotell. Det finns till och med recept på gurk-glass! Häftigt är kapitlet om att återodla. Barnen vill säkert gärna sätta igång med alla tips. 

Tänker man på genusperspektiv och så kallade regnbågsböcker så vill vi tipsa om boken "Vi odlar smultron" av Sarah Vegna. Boken är en fin vardagsskildring och barnet i boken odlar tillsammans med sina pappor. 

Barnen älskar barnboksfiguren Grodan och 2021 kom ut pekboken "Grodan får en överraskning" efter Max Velthuijs. Grodan får en lök i present av Råttan. Råttan berättar att Grodan får en överraskning om han gräver ner löken i jorden. Men visst är det jobbigt att vänta så länge! Barnen känner nog igen sig. Men en vacker dag hände det och överraskningen växer upp.

SITS - Svensk Intressförening för Tal och Språk

SITS står för Svensk Intressförening för Tal och Språk. På SITS hemsida (Svensk Intresseförening för Tal och Språk, SITS) kan man läsa att:

Svensk förening för foniatri och logopedi, SFFL, grundades 1959. I samband med 2014 års kongress bytte föreningen namn till Svensk Intresseförening för Tal & Språk, SITS. Föreningen arbetar för att sprida kunskap inom områdena tal, språk, kommunikation och röst, i huvudsak med inriktning mot barn och ungdomar. SITS arbetar också med att inom sitt verksamhetsfält stödja och befrämja en vetenskaplig och sund organisatorisk utveckling och att tjäna som språkrör för de olika yrkeskategorierna.

Föreningen ger ut tidskriften "Tal & Språk" där man kan läsa en hel del om språk, språkutveckling och även språkstörning. Just nu kan man även läsa vår artikel om boksamtal.

Boksamtal utvecklar föreskolebarnens språk | Svensk Intresseförening för Tal och Språk, SITS

Boksamtal utvecklar språket på förskola

Det var dags igen, barnen från förskolan Gustavslund tassade in på förskolebiblioteket för att ha en boksamtalsstund. Förskolebibliotekarien Juliane var redan på förskolebiblioteket och väntade på gruppen.

I boksamtalsklubben ingick fem barn runt fem år. Barnen hade träffats några gånger innan och hade jobbat med boken ”Lilla H hälsar på” av Ann Forslind. Men nu skulle det bli en ny bok. Som uppstartsritual tände barnen en lykta med elvärmeljus och sedan tog förskolläraren Sara fram boken ”Skuggsidan” av Per Gustavsson. Vi hade planerat att titta på framsidan först, någonting som man i vanliga fall inte gör så noga när man bara högläser boken. Vad ser ni på framsidan, vad tror ni boken kommer att handla om? Barnen var ivriga: ”En korv … och titta, en potatis!”. ”Och vet du”, sade ett barn, ”det är mammas bokstav!”. På bokens framsida syntes stora bokstäver och barnen var nyfikna på att utforska bokstäverna. Förskolläraren stöttade barnen och de funderade tillsammans om de visste något namn med ”R”. Ja, Robin, Robin Hood och sedan fanns det ju en Robin på TV. Ett barn jämförde denna Robin som fanns på svensk TV med den som fanns på Tv:n från hemlandet. Sara var nyfiken och undrade om denna Robin även heter Robin på det andra språket. Samtidigt såg förskolläraren till att barnen inte skenade iväg med sina tankar för mycket, de ville ju koncentrera sig på framsidan av ”Skuggsidan”. Vem har skrivit boken? Sara introducerade begreppet ” författare” och att Per Gustavsson var den personen som skrivit och tecknat boken. Och även i den situationen var barnen taggade att relatera till sina tidigare erfarenheter. ”Per”, funderade ett barn, ja ”Per” som ”Postis Per”.

Denna satsning baserar sig på Agneta Edwards sätt att genomföra boksamtal, hennes bok ”Boksamtal med bilderböcker” blev vårt arbetsmaterial. Man kan säga att Edwards anpassade Aidan Chambers sätt ”boksamtal” till förskolans förutsättningar. Enligt henne genomför man boksamtal som en ”boksamtalscykel” med ungefär tre lästillfällen per cykel. Första steget är att välja en bok. Förskolläraren valde boken ”Skuggsidan” för att kunna utmana barnen med en sorts litteratur som har många bottnar och som inte är för ”platt”. Sara förberedde sig noga och närläste boken, reflekterade över innehållet och formulerade frågor som kan hjälpa barnen in i samtalet. Agneta Edwards grundmodell utgår ifrån tre läsningar eller boksamtalstillfällen under en cykel. Under första läsningen läser man till exempel boken rakt igenom och ställer några grundfrågor och allmänna frågor. Under andra läsningen gör man en dialogisk läsning med grundfrågor och allmänna frågor som avslutning. Upplägget av tredje läsningen kan innebära att man läser rakt igenom boken en gång till och sedan genomför boksamtal med hjälp av grundfrågor, allmänna frågor och specialfrågor. Agneta Edwards ger förslag, men det är ingen modell som måste följas på ett strikt sätt.

Eftersom varken Sara eller jag hade jobbat med boksamtal tidigare tänkte vi följa grundmodellen som idé. Vid detta första boksamtalstillfälle läste Sara igenom boken, men det blev en del dialogiskt samtal (det vill säga samtal under läsandets gång) i alla fall. Barnen hade många funderingar och tankar. ”Vad gör han med huvudet där inne i trädet?” undrade ett barn. Dessa tankar leder barnen in i boken på ett djupare plan. Sara ställde grundfrågor i slutet av boken, till exempel om det var något som barnen tyckte särskilt om. Barnen bläddrade fram den sidan som de tyckte bäst om och försökte formulera varför de valde just den sidan. Sara uppmuntrade barnen genom att säga: ”Berätta för oss!”. Barnen försökte sätta ord på sina känslor och tankar kring boken. Ett barn försökte relatera till en vuxen person ur sin vardag, för att på det sättet kunna beskriva hur otäck boken kändes för honom. ”Jag tror det kändes så farligt så att Kim blir rädd”. Det var helt fantastiskt att se hur barnen även i den åldern klarade av att sätta ord på sina upplevelser och känslor kring bilderboken.

Juliane visar ett av de tecknade uppslagen i boken Skuggsidan av Per Gustavsson som diskuterades under boksamtalet. Foto: privat

Under de följande två boksamtalsstunderna inom denna cykel upptäckte barnen nya saker hela tiden. Det var helt fascinerande att se hur barnen utforskade boken tillsammans, vilka idéer de spann vidare på och att man fick känslan av att barnen lämnade den yttre handlingen för att komma in i den inre handlingen. Sara försökte hitta en balans mellan att låta barns fantasi träda fram och att leda barnen mot boksamtal med stöd av frågor. Det är en lång process och förskolläraren kände att vi inte var klara med boken och boksamtal alls. Men såväl pedagogen som barnen fick en hum om vad boksamtal går ut på. Sättet är ingenting man kan lära sig på nolltid, detta språkutvecklande arbetssätt kräver ett permanent och långsiktigt arbete.

Fjorton förskolor ingick i denna satsning ”Statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan 2020”. Förskolorna arbetade enligt sina förutsättningar, som var lite olika. Såväl förskollärare som barnskötare var med i projektet, det fanns barngrupper med en hög andel barn med annat förstaspråk än svenska och barns åldrar varierade lite grann. Förskolebibliotekarierna Juliane och Gun handledde sju förskolor var. Det visade sig att Corona-restriktionerna ställde till det under höstterminen. Vi hittade en anpassad lösning för alla deltagande förskolor, vi möttes via Teams, ute i skogen, med avstånd på förskolebiblioteket eller kunde följa upp boksamtalsstunden via en ljudinspelning.

Under den avslutande reflektionen berättade pedagogerna att de märkte att det gav mycket språkutveckling, även om perioden var kort. De upptäckte att bland annat de tysta barnen trädde fram, att alla vågade prata och att det blev en vi-känsla i gruppen. Barnen var stolta över att kunna ingå i bokklubben. Det blev så mycket mer på köpet, som turordning, lyssna på varandra och att allt man säger är tillåtet. Det finns inget rätt eller fel, inget facit. Det gör att barnen vågar släppa fram sina fantastiska tankar. Att jobba med samma bok flera gånger är visserligen rätt nytt för barnen, men det ger långsiktiga effekter. Det finns ingen light-version av Jag undrar-boksamtal, men alla pedagoger var överens om att det är värt att investera tid i detta språkutvecklande arbetssätt. Och vi förskolebibliotekarier hoppas att vi sått ett frö som ger effekt i framtiden.