Kom igång med utebiblioteket

Vår och sol - och visst vore det skönt att komma igång med utebiblioteket. Under pandemin var det många förskolor som bar ut boklådor till gården för att kunna involvera läsning och språkutveckling i uteverksamheten. Men ett utomhusbibliotek är ett perfekt komplement till förskolebiblioteket inomhus och båda sätten borde gå hand i hand även efter pandemin. 

Och det finns bra exempel i Växjö kommun. När förskolebibliotekarien besökte förskolebussen BUSSTER så blev plötsligt pedagogerna ivriga och sprang iväg. Vad är det som ska hända? Jo, det är ju bokbytardag idag. Barnen samlades kring en bänk och pedagogerna byggde upp ett litet utebibliotek. Barnen fick lämna tillbaka böckerna som de hade läst klart och fick låna nya böcker. Pedagogerna antecknade barnens lån noga i ett skrivhäfte. Tidigare fotade de böckerna som barnen lånade, men det visade sig vara krångligt när de skulle radera bilderna när barnen lämnade tillbaka böckerna. 

Förskolan är större delen av dagarna ute och så är det nästan självklart att de även jobbar med boksamtal ute. Två grupper befattade sig med boken "Gå och bada, Mister Räf!" av Stefan Casta. De förde inte bara samtal om boken, barnen spelade även teater ute och ritade teckningar till boken. Alla barn kände sig trygga och ville vara med i pjäsen. 

Även på Äventyrets uteförskola spelar böcker och tillgängligheten till böcker en lika stor roll såväl inne som ute. 

Tolgs förskola har en underbar scen ute på gården. Och varför inte använda denna fina plats för att skylta med böcker. Och visst är barnen stolta när de kan hjälpa till att plocka fram nya böcker. Det gäller ju bara att få in detta sätt i vardagen. 

Och vad tycks om en skrinda full med böcker? Visst kan en skrinda fungera som en liten mini-bokbuss. Man kan förvara skrindan ute i förrådet och behöver bara köra ut den. Det behövs inte mycket för att få ihop en mysig hörn ute, kanske några kuddar och filtar. 

Men man kan väl inte ha böcker ute när det är fuktigt och kyligt. Jo, använd gamla böcker till utebiblioteket. Förklarar för barnen varför ni har nya och fina böcker inne och lite trasiga ute. Det blir ju återbruk på något sätt. Och det fungerar även att riva ut sidorna ur boken för att laminerar de. Så kan man till och med sätta upp de på staketet eller väggen.

Och visst finns det förskolor som inte kan omsätta detta så lätt. Det finns skadegörelse på en del förskolor och ibland är det brandskyddsregler som inte tillåter vissa saker. Men det finns alltid en udda lösning. Testa bara, tänk utanför boxen och se möjligheter istället för hinder. 

Bockarna Bruse

Det kan vara en utmaning att jobba språkutvecklande med yngre barn som har i stora sätt ett annat modersmål än svenska. Senada, som arbetar med en grupp yngre barn på Palettens förskola, funderade vilken litteratur som kunde passa. Hennes mål är att samtidigt involvera föräldrarna i språkutvecklingsprocessen. Hon planerar att sätta igång lässtunder på olika språk med hjälp av föräldrarna. 

Bockarna Bruse är populär bland barnen. Boken är spännande och rolig, barnen älskar upprepningar och det fungerar utmärkt att använda sig av föremål och att involvera sång och rörelse i bokstunden. Det blev den klassiska boken "Bockarna Bruse". Juliane hittade titeln på olika språk på mångspråksbiblioteket och tanken är att föräldrarna ska läsa boken på sina modersmål för barnen.

Vi plockade ihop olika "sagopåsar".
Det spelade ingen roll att bockarna byttes ut mot grisar och att trollet

symboliserades av en drake. En halsduk föreställde gräs, en tygremsa fungerade som vatten, och en träbit blev en bro. Avdelningen hade även en "färdig" sagopåse som vi använde oss av.

Vi började lässtunderna med att vänja barnen vid biblioteket och lät de lära känna och utforska föremålen tillhörande sagan. Barnen fick testa att slå trumma med trumstockar, för att härma bockarnas olika ljud när de gick över bron. 

Förskolebibliotekarien hade med sig sagan på olika språk och ett barn släppte inte "sin" bok som var på arabiska. Hon visste att hennes mamma skulle läsa på sitt modersmål för kompisarna och hon blev så stolt över att kunna hålla i boken.

Det finns en del utgåvor av boken Bockarna Bruse. Men vi bestämde oss för att arbeta med pekboksutgåvan av Catarina Kruusval. Denna bok har nog den enklaste texten.

De små barnen är i början av sin resa som läsare. Det underlättar att avbryta korta stunder av koncentration med rörelse eller sång. Vi sjöng sången Bockarna Bruse tillsammans och barnen fick använda trumstockarna för att visa hur bockarna trappar över bron. 

Att ta fram samma titel och bok flera gånger ingår i en medveten planering. Målet är att fokusera på ett tema under en längre tid. Barnen ska få möjligheten att närma sig litteraturen i sin egen takt. Med på köpet får man ords- och språkutvecklingen men även hur man bläddrar i en bok, att samma titel finns på olika språk och mycket annat. 

Med hjälp av en PenPal finns det möjligheten att läsa upp böckerna på en massa språk, även om man inte själv kan tala dessa. Det är alltid spännande att se barnens reaktioner när de får lyssna på "den talande pennan".

Senada tyckte att det är viktigt att temat syns också i miljöerna på avdelningen. På ett medvetet sätt försökte hon och hennes kollegor att skapa en slags relation till boken. Arbetet skulle även bli synligt för föräldrarna. Hon hoppas att föräldrarna blir nyfikna, att de frågar vad det är för något som klistrar på golvet. 

Vi tänkte jobba med Bockarna Bruse under en längre tid och självklart ska den konstnärliga utformningen ingå i processen lite längre fram.

Studiebesök från Ljungby

Så roligt att ett gäng förskolepedagoger och en bibliotekarie vill komma till Växjö för att göra studiebesök på ett förskolebibliotek. Palettens förskola öppnade upp sina dörrar för besöket och alla fick ställa frågor till bibliotekspedagogen och bitr. rektorn. Det blev många tankar och frågor. Ljungby har redan kapprumsbibliotek på förskolorna, men tanken är att utveckla verksamheten. De är i början av sin resa och vi ska se om arbetet kan utvecklas till förskolebibliotek i framtiden. 

En av frågorna var om det även finns läshörnor på avdelningarna. Självklart är förskolebiblioteket och läshörnorna inget uteslutande moment. Böcker ska ju finnas överallt. Vi gick över till en avdelning som har ett mysigt krypin som läshörna. Det finns till och med ett litet boktråg, i rätt höjd för alla kramdjur som har sin vistelse där. 

Efter besöket fortsatte mötet på Storgatan 52b. Det är så givande att byta erfarenheter och tankar med varandra. Och så kul att se hur bra samarbetet mellan förskolorna och folkbiblioteket i Ljungby kommun fungerar.

Vi hoppas att vi kan fortsätta hålla kontakten. Det är så spännande att kunna följa allas resa till ett förskolebibliotek. 

Blixtarnas tomtesaga

Pedagogen Marie och barnen var ute i skogen. Allt var tyst, snön dämpade ljuden och så började hon säga med en hemlighetsfull röst:

Det var en gång två barn som gick i en skog....

Det behövdes inte mer, barnen spann vidare på sagan. Marie antecknade och barnen tecknade bilder till sin egen tomtesaga när de var tillbaka på förskolan. Marie laminerade sidorna och satt ihop ett litet häfte. Så roligt! Även dessa spontana aktiviteter är så viktiga och är en del av språkutvecklingsinsatserna på förskolan.

Tomtesagan

Det var en gång två barn som gick i en skog. Det ena barnet skulle gå och plocka bär.
Det andra barnet skulle hämta ved och göra en brasa så de blev varma

Barnen träffar en stor och tjock tomte i skogen, och renar och släden
En tomte arbetar i ladugården.
Den röda tomten arbetar med jorden, eller delar ut julklappar eller tomtebrev.

Sen fick de två barnen en grävmaskin och en leksak som är rund.
Kan det vara en boll?

Sen fick de två barnen en till julklapp. De blev glada.
De hittade den under ett träd.
Det var två leksakstomter som aldrig går sönder.
De var som en pinne.

De kaske fick en stor rutschkanetårta?
De tog med sig julklapparna hem.
De öppnade och tittade i paketen.

Mamman och pappan var glada när barnen kom hem.
Sen började det att snöa och barnen blev så glada så de lekte hela dagen.

 

Vi förskolebibliotekarier säger tack för detta år. 

Tack för Ert arbete - trots pandemin!

Vi önskar Er alla en 

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

BUSSTER - vem är det?

Busster, vem är det? Så heter en av två förskolebussar som finns sedan 2018 i Växjö kommun. 
På Växjö kommuns hemsida kan man läsa att: 

Genom förskolebussarna sätts utomhuspedagogiken i fokus, och möjligheten för barnen att vara med om olika spännande äventyr och samtidigt lära sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Förskolebussen är en mobil avdelning men tillhör en förskola. Bussen avgår till exempel varje dag från förskolan vid klockan 09.00 och återvänder sedan vid 15.00-tiden till samma plats. Bussarna kör till så kallade basplatser som ligger max 30 minuter från förskolan. När bussen inte rullar är barnen kvar på den ordinarie förskolan.

På bussen står det med stora bokstäver: På väg mot livslångt lärande.

Grunden för ett livslångt lärande läggs i förskolan. En av nyckiarna  är språk och språkutveckling. Men hur gör man då ute i naturen? Kan man även jobba med t.ex. boksamtal ute?

Förskolläraren Kirsi berättar att det fungerar jättebra. Barnen själva hittar lugna platser och platser där de kan vara ostörda i skogen. Boksamtal är ett av målen under höstterminen och Kirsi och hennes kollegor valde boken "Dumma teckning" av Johanna Thydell och Emma Adbåge. Barnen hade många tankar och idéer och det blev bra samtal kring boken.

Sedan skulle barnen få se "Dumma teckning" som teater. Regionteatern Blekinge & Kronoberg satt upp en pjäs fritt efter boken. Barnen var förväntningsfulla när de besökte teaterföreställningen. Men oj, vad
var detta!  Hur kom det sig att teatern inte visade precis samma händelseförlopp som i boken? En del barn blev väldigt besvikna. Och samtidigt blev det ju en bra diskussion kring frågan vad det innebär att omsätta litteratur på ett fritt sätt. 

Förskolan kopplade inte bara drama på boksamtalet med boken "Dumma teckning". Även konstpedagogen tog upp temat. Barnen var ute och konstpedagogen satt upp jätte post-it lappar på vindskyddet. Det fanns t.o.m. "tuschregler", dvs. på vilket sätt man borde hantera en tuschpenna. Det var superviktigt för barnen och de skrev upp reglerna på en affisch, som senare satts upp i en guldram. Barnen var ivriga och tecknade jättefina tavlor. 

Vilket härligt sätt att jobba med litteratur, drama och konst! Pedagogerna lyckades genom en medveten planering att stärka språkutvecklingen genom konstnärliga uttryck. Barnen gavs möjligheten att uttrycka sig på "olika konstnärliga språken".

Går det att jobba med små barn och språkutvecklande arbetssätt?

 

Jodå, självklart! "Samtalet" med små barn går till på ett litet annat sätt än med äldre barn. Men här börjar "språkutvecklingstrappan". Låt barnen hjälpa till att bläddra i boken och tar dig tid att titta tillsammans med barnen på bilderna. Gör en promenad med ögonen och observerar barnens reaktion. 

Gör "läsningen" till en upplevelse. Använd till exempel rekvisita för att skapa en förförståelse för boken. På en förskola jobbade vi med barn med annat modersmål än svenska och boken "Nisse hos frisören". Barnen fick packa upp en liten påse med rekvisita i och det var så underbart att se hur de visade med hela kroppen hur man kan använda sig av dessa föremål. De visste, det fattades bara de svenska begreppen. Så var det lättare för barnen att förstå och berätta om bokens bilder. 

En annan gång kom en grupp ettåringar tassande till biblioteket. En kramdjursapa väntade på de. Och en gul väska med något i. Vad tror ni finns i väskan? Barnen var nyfikna och satt knäpptysta framför den fina Pippi-väskan. Vi öppnade väskan och en hög böcker med "Knacka på" av Anna-Clara Tidholm kom fram.

 Men vaddå, så många böcker? Böckerna fanns på flera språk och en arabisktalande pedagog läste boken tillsammans med några barn som kunde förstå arabiska. De knackade med näven på boken och pedagogen ropade "dock-dock" (daqa-daqa) - knack knack. 

Knacka på av Anna-Clara Tidholm

Barnen var entusiastiska och gick med i boken. Det märktes att de gillade boken. De visade med kroppen hur man sover och hur man borstar tänderna. Barnen kände igen sig i dessa vardagshändelser. Även att prata om känslor är en fantastisk ingång i "boksamtal". 

Barnen är aldrig för små. Testa och visa barnen hur roligt det är med böcker!

Studiebesök från Östra Göinge kommun

Didaktikern från Östra Göinge kontaktade förskolebibliotekarierna i Växjö kommun. Deras tanke är att skapa förskolebibliotek på samtliga 10 kommunala förskolor och de ville höra hur det gick till i Växjö. Så roligt att kunna delge av sina erfarenheter och hur resan i Växjö kommun gick till.

Besök från Östra Göinge kommun

Och så reste en grupp förskollärare och en förskolechef till Växjö för att göra studiebesök. Vi visade för de förskolebiblioteken på Bokelunds, Björkens och Gustavslunds förskola och avslutade med mångspråksbiblioteket. 

Bibliotekspedagogerna och en chef berättade om hur de jobbar med förskolebiblioteksverksamheten. Alla tre förskolor deltog i satsningen "Boksamtal enl. Agneta Edwards modell" under höstterminen 2020. Det är härligt att höra hur de jobbade med boksamtal och vad det ger. Även Smålandsposten var nyfiken på deras arbete och det blev en fin artikel: 

https://etidning.smp.se/shared/spread/esmp-2021-10-29-p8-9/dRXx3dzX

Vi hoppas att vi kunde ge lite inspiration och tankar. Vi ser i alla fall fram emot deras resultat och kommer gärna till Östra Göinge på studiebesök.