Elmo busade i Gemlas kök

Gemlas förskola genomförde en bokfest under en hel vecka som upptakt inför höstterminen. Målsättningen var att ge inspriration till läsning för barn och pedagoger. Vi ville skapa en nyfikenhet för böcker och högläsning. 

Bibliotekspedagogerna fixade ett schema, så att alla avdelningarna fick möjligheten att besöka bokfesten. Vi planerade en "bokbio", där barnen fick titta på bilderna medan förskolebibliotekarien Juliane läste ur boken. Vi valde boken "Lilla gröna åsnan" av Anuska Allepuz för de yngsta barnen och "Dropp Dropp" av Aron Landahl för de äldre barnen.

Barnen och deras pedagoger fick biobiljetter som de fick stämplade innan de gick in till förskolebiblioteket. Biblioteket var dekorerat med ballonger och självklart finns det ingen bio och fest utan godsaker. Barnen fick saltade pinnar, som de knaprade under föreställningen.

Juliane hade en kompis med sig, som vanligtvis jobbar på sommarförskolorna. Kompisen heter Elmo och han var sugen på bokbio och saltade pinnar. Det var han som bjöd till festen, det är klart att han hade en guldfärgad fluga på sig och fick bästa platsen i salongen. 

Informationen spred sig på förskolan att Elmo hade boken "Lilla gröna åsnan" med sig. Ett barn undrade vad det blir för mat denna dag och kökspersonalen svarade att det blir soppa. Barnen frågade om soppan var grön och det var den. Barnet utbrast att det just är så som i boken "Lilla gröna åsnan".

Kökspersonalen blev nyfikna och stod redan först i kön med sina biobiljetter nästa dag. Klart att de ville lära känna Elmo.! Elmo tyckte det var kul och smet till köket efteråt. 

Han har ju röd päls och det är självklart att han gillar röd mat, som röd potatismos. Han busade och skojade och plötsligt fick barnen röd potatismos till lunch. Kökspersonalen tog kort och skrev ett brev till barnen för att berätta om Elmos bus på köket.

Så härligt att all personal på förskolan blev engagerade!!! Litteratur, språkutveckling och barnens upplevelser länkades ihop, det blev ett "helhetsgrepp" och inte någon enstaka sak som man ska bocka av. Det blev en dialog med barnen och barnen relaterade från det de fick höra i boken till vardagen - som i detta fall den gröna soppan.

Att även kökspersonalen blev nyfikna och spann vidare med litteraturens innehåll är helt enkelt underbart och fantastiskt!

Läsgodis 2022

Även i år körde förskolebiblioteksverksamheten igång med "Läsgodis" på  sommarförskolorna. Ibland glöms högläsningen bort under sommarlovet. Det finns olika studier (du hittar till exempel en del under www.legilexi.org) som visar att det oftast blir mindre högläsning under semestern och helgerna.  Men högläsningen är ju så rolig och nyttig för såväl barn som vuxna och man borde inte ta semester från högläsningen.

"Läsgodis" ska väcka läslust hos barnen och ska vara en rolig högläsningsstund utan krav. Förskolebibliotekarien Juliane läste på tio sommarförskolor under tre veckor. 333 barn deltog och alla hade väldigt kul. 

Juliane besökte inte förskolorna ensam, hon hade med sig handdockan "Elmo". Elmo har blivit en slags kändis och barnen såg fram emot att träffa och krama honom. 

Elmo gör alltid lite bus. Till exempel när vi läste boken "Det bor ett monster i den här boken". Alla hjälptes åt att få bort monstret ur boken, det ropades och vrålades, det skakades boken, men tills slut stannade monstret i boken i alla fall och somnade. Barnen var knäpptysta och vi stängde boken så tyst, att monstret inte skulle vakna. Ett barn ville gärna höra boken en gång till veckan därpå. Barnet undrade om monstret verkligen var kvar i boken. 

Det blev även spännande böcker som "Dropp Dropp", vi gissade tillsammans djurens rumpa i böckerna som "Gissa rumpan på djurparken" och självklart var boken "Lilla gröna åsnan" fortfarande en favorit hos barnen (och Elmo). Elmo gillade att visa upp sina "bokfavoriter". 

Och visst är det kul när man själv får läsa den litteraturen man gillar bäst. Som högläsare blir man nästan som en skådespelare. Den bästa upplevelsen är om barnen sitter med förväntningsfulla ögonen framför en och nästan håller andan fram till sista sida. Att kliva in i en berättelse tillsammans är så underbar, det ger nästan rysningar i kroppen.

Efter varje lässtund fick barnen en teckning av Elmo. Många barn satt igång att färglägga bilden direkt efter läsningen. 

Elmo är supernöjd med LÄSGODIS aktiviteten och ser fram emot att komma tillbaka nästa år.
Nu tar han semester, han tänkte hänga i hängmattan och ska njuta av ännu mer "läsgodis". Och kanske blir det till och med lite "äkta" godis och glass. 

Våga vara snäll - boksamtal och teater på Åryds förskola

 

En del förskolor jobbar gärna med värdegrundsfrågor och allas lika värde. Åryds förskola valde boken "Pelle Svanslös - våga vara snäll" till boksamtal. 

Femåringarna diskuterade och läste boken många gånger, pratade om de olika karaktärerna och spelade teater. Förskolan satt upp bilder på staketet ute, så att deras arbete med språk och litteratur blev synlig även för föräldrarna. 

Det skapades en länk mellan innemiljön, utemiljön och arbetet med litteratur på förskolan. Barnen blev stolta och glada och kunde titta på bilderna ute och berätta för varandra om deras upplevelser när som helst. 

Arbetet med språk och böcker blev en naturlig del av vardagen och blev på något sätt tillgänglig på olika sätt.

Olika avdelningar visade upp sina "projekt" och satt upp laminerade bilder och beskrivande korta texter på staketet. 

Till pjäsen "Pelle Svanslös - våga vara snäll" syddes fina teaterkostymer. Pjäsen spelades minst 20 gånger - för föräldrarna, barnen och pedagogerna. 

Barnen och pedagogerna pratade om olika karaktärer och konstigt nog ville de flesta barnen gärna spela elaka Måns. Barnen "identifierade" sig med figurernas personligheter och pedagogerna berättade att barnen "växte" och fick stort självförtroende genom att stå på scenen. Barnen fick fram figurernas attityder och kände sig så stolta över att kunna spela teater, att kunna "bli" figuren de valde. Alla vågade och kände sig trygga med replikerna. 

Även pedagogerna hade kul och pjäsen blev en stor succé!

Så häftig att se hur arbetet med "Pelle Svanslös" gick till på Åryds förskola. 

Ballonger och fest på Palettens förskola

 

Ballonger, salta pinnar, bubbel - det blev helt enkelt fest på Palettens förskola. De senaste månaderna donades och fixades på biblioteket, Arbete och Välfärd byggde nya boktråg, de höga hyllorna och stora sittmöblerna flög ut, bibliotekspedagogerna fixade lånekort till alla böcker och väggarna snyggades till.

Sedan var det Corona, men nu, nu var det äntligen dags att fira "nyinvigningen". Under en hel vecka firade alla 13 avdelningar sitt nya bibliotek. Det klipptes band - för säkerhets skull 13 gånger. 

Förskolebibliotekarien Juliane kom tillsammans med kompisarna Kråkan och Elmo för att vara med under denna vecka. Hon läste för de yngre barnen den roliga boken: Tittut - vem gömmer sig där?. De äldre barnen fick lyssna på boken "Dropp dropp", en spännande bok av Aron Landahl. Barnen lyssnade andäktig medan de knaprade på sina salta pinnar och drack bubbel-vatten. 

Och självklart skulle alla barn få en liten bok med sig hem. Det anordnades en fiskedamm och alla fick fiska upp sin lilla mini-pixibok. De små barnen kunde knappt titta över boktrågen med pixi-böckerna i (en boktråg fungerade som fiskedamm), medan de stora barnen fuskade då och då. De ville ju absolut fiska upp sin favoritbok. Och det fick de ju.
Barnen och pedagogerna var nöjda. Vi önskar Palettens förskola lycka till med det fina förskolebiblioteket!

Interkulturellt arbete i förskolan

 

Elisabeth, biblioteksstudent, var nyfiken på hur en förskolebibliotekarie jobbar. Hon vikarierade hos förskolebibliotekarien Juliane. Hon följde med till Palettens förskola för att vara med under en bokstund och hon deltog på minibokmässan och biblioteksmötet som förskolebibliotekarierna Juliane och Gun anordnade. 

Här kommer Elisabeths anteckningar från mötet: 

Interkulturellt arbete i förskolan

Juliane hade ett intressant föredrag om interkulturellt arbete i förskolan. Hon argumenterade för att det inte räcker att hänga upp flaggor från barnens hemländer på förskolan eller att bjuda föräldrarna på mat från hemlandet, utan det krävs att förskolepersonalen förvärvar en djup förståelse för invandrares situation och att de systematiskt arbetar på att förändra sin attityd gentemot dem.  Skälet till att några invandrare inte läser för sina barn kan exempelvis vara att de kommer från ett sammanhang med stark berättarkultur, där läsning inte har samma status som det har i Västerlandet. Vidare kan det vara farligt att vistas i naturen på många platser i världen, eftersom där kan finnas farliga djur och minor. Därför uppskattar många invandrare inte utflykter på samma sätt som vi gör.

Boktips över böcker:

Flerspråkighet av Mahroo Khousravi.

Vi och dom andra av Lasse Anrell. En bilderbok.

I ett språkfrämjande arbete ingår att jämföra svenska språket med barnets modersmål. Ofta frågar man barnet om vad saker heter på modersmålet. Ibland kan dock barnets hjärna vara inställd på att tala svenska och det blir svårt att skifta fokus.  Det låser sig för barnet och då får man söka på plattan efter översättningar till barnets språk. Ser man ett barn på förskolan som bläddrar bakifrån i en bok är det av stor vikt att inte ”rätta” barnet och säga att det gör fel. Skälet kan vara att barnets föräldrar läser böcker på ett språk där man läser från höger till vänster.

Efter föredraget läste Juliane en rolig lista över märkligt beteender som är vanligt bland svenskar ur boken Tacka katten för det av Herman Lindqvist.   

Boktips: Nyanlända i förskolan av Maria Wångersjö.  Efter det här boktipset fördes en diskussion om hur länge det tar för en nyanländ att känna sig hemma i det nya landet. Svaret är att det bland annat beror på om det rör sig om en flykt och om de hade möjlighet att ta farväl av vänner och släktingar. Juliane menar att det är av stor vikt att förskolepersonalen ställer frågor och intresserar sig för familjernas bakgrund i hemlandet.

I Västerlandet ser man ofta tiden som en linje. Stor vikt läggs vid att passa tiden. I andra delar av världen uppfattas dock tiden som en cirkel. Som förskolepersonal kan man ta hänsyn till detta och exempelvis se ett föräldramöte som ett drop-in och ett mingel.   

En diskussion fördes om att det är av största vikt att tid ges i arbetslagen åt planering av det interkulturella arbetet i förskolan. 

Boktips: Den interkulturella förskolan av Pirjo Lahdenperä. I boken får man många tips på hur man kan jobba med interkulturalitet.

Sedan presenterade Juliane sitt läsfrämjande arbete med Kråkan. Juliane utgår från boken: Kråkan säger sen av Julia Wieslander och Sven Nordqvist. Kråkan har med sig en påse. En fråga ställs om vad som finns i påsen. Ett instrument finns i påsen som barnen ofta får prova att spela på. I påsen finns även verktyg: Hammare, tumstock etcetera. Barnen får lära sig namnen på verktygen och en diskussion förs med barnen om verktygens användning.

Därefter fick vi fler boktips. Gun visade en bok av Shinsuke Yoshitake från Japan med titeln Kanske ett äpple? Huvudpersonen i boken ifrågasatte om det verkligen var ett äpple som låg på bordet. Det kanske var ett föremål som visserligen liknade ett äpple, men som i själva verket var något helt annat. När snögubben flyttade in av Masoud Gharehbaghi från Iran. Boken har endast bilder och är en så  kallad silent book. Boken handlar om en flicka som inte mår bra. Föräldrarna är osams och mellan dem finns en kyla i form av en snögubbe. Här kan barnen analysera bilderna och ofta ser de direkt att mamman och pappan är arga på varandra. Mustafa av Marie-Louise Gay handlar om en pojke som flytt från sitt hemland. I det nya landet känner han sig utanför och osedd. Han blir dock kompis med en flicka. Boken passar för barn som behöver bearbeta sin flykt. En fé på badhuset av Baek Heena från Sydkorea handlar om en flicka som träffar en gammal tant på badhuset. Tanten visar sig vara en fé. Bilderna i boken är uppbyggda av modeller som sedan fotograferats. Man kan göra egna figurer i lera i klassen på förskolan. Bra att jobba med bilderna i boken.

Fler boktips: Tittut solen, Tromben, Dubbel trubbel, Den lilla spenatgumman och Granen som längtade. 

Världsbokdagsfirande

 

Tisdagen den 26 april firade vi världsbokdagen på Biskopshagens förskola. Vi hade bjudit in bibliotekarien Gun Ring som hade högläsning för barnen i vårt vindskydd i vår skog. Vi hade också förberett en läshörna ute på vår gård. Till den här dagen hade alla avdelningar fått i uppdrag att tillsammans på sin avdelning göra en sagopåse av en utvald bok. Dessa sagopåsar presenterade vi för varandra på världsbokdagen. Påsarna kommer sedan att vara på vårt egna förskolebibliotek så alla kan låna.

Kom igång med utebiblioteket

Vår och sol - och visst vore det skönt att komma igång med utebiblioteket. Under pandemin var det många förskolor som bar ut boklådor till gården för att kunna involvera läsning och språkutveckling i uteverksamheten. Men ett utomhusbibliotek är ett perfekt komplement till förskolebiblioteket inomhus och båda sätten borde gå hand i hand även efter pandemin. 

Och det finns bra exempel i Växjö kommun. När förskolebibliotekarien besökte förskolebussen BUSSTER så blev plötsligt pedagogerna ivriga och sprang iväg. Vad är det som ska hända? Jo, det är ju bokbytardag idag. Barnen samlades kring en bänk och pedagogerna byggde upp ett litet utebibliotek. Barnen fick lämna tillbaka böckerna som de hade läst klart och fick låna nya böcker. Pedagogerna antecknade barnens lån noga i ett skrivhäfte. Tidigare fotade de böckerna som barnen lånade, men det visade sig vara krångligt när de skulle radera bilderna när barnen lämnade tillbaka böckerna. 

Förskolan är större delen av dagarna ute och så är det nästan självklart att de även jobbar med boksamtal ute. Två grupper befattade sig med boken "Gå och bada, Mister Räf!" av Stefan Casta. De förde inte bara samtal om boken, barnen spelade även teater ute och ritade teckningar till boken. Alla barn kände sig trygga och ville vara med i pjäsen. 

Även på Äventyrets uteförskola spelar böcker och tillgängligheten till böcker en lika stor roll såväl inne som ute. 

Tolgs förskola har en underbar scen ute på gården. Och varför inte använda denna fina plats för att skylta med böcker. Och visst är barnen stolta när de kan hjälpa till att plocka fram nya böcker. Det gäller ju bara att få in detta sätt i vardagen. 

Och vad tycks om en skrinda full med böcker? Visst kan en skrinda fungera som en liten mini-bokbuss. Man kan förvara skrindan ute i förrådet och behöver bara köra ut den. Det behövs inte mycket för att få ihop en mysig hörn ute, kanske några kuddar och filtar. 

Men man kan väl inte ha böcker ute när det är fuktigt och kyligt. Jo, använd gamla böcker till utebiblioteket. Förklarar för barnen varför ni har nya och fina böcker inne och lite trasiga ute. Det blir ju återbruk på något sätt. Och det fungerar även att riva ut sidorna ur boken för att laminerar de. Så kan man till och med sätta upp de på staketet eller väggen.

Och visst finns det förskolor som inte kan omsätta detta så lätt. Det finns skadegörelse på en del förskolor och ibland är det brandskyddsregler som inte tillåter vissa saker. Men det finns alltid en udda lösning. Testa bara, tänk utanför boxen och se möjligheter istället för hinder.