Missa inte vår bokpresentation av nya böcker. Bokpresentationen äger rum onsdagen den 26 mars 2025 kl. 14-16 på Tallgården, Hjalmar Petris väg 4, Växjö.
Alla pedagoger på förskolan är välkomna!
Vi tyckte det lät spännande och ansökte
om att få delta i Skolverkets satsning. Växjö blev antagen och i slutet av oktober
var det dags för författarbesök av Katarina Kuick. Vi organiserade två
föreläsningar hos oss på Bokskogen, en på förmiddagen och en på eftermiddagen. Förskollärare
från olika kommunala förskolor deltog.
Katarina Kuick har skrivit en del böcker och
fackböcker för barn och unga. Två av hennes bilderböcker är Elsa i
underjorden och Elsa får bytessjukan.
Katarina Kuick började föreläsningen med
att berätta om sin uppväxt. Hennes mamma var barnbibliotekarie och Katarina och
hennes syskon växte upp med högläsning och böcker. Katarina och syskonen lekte
böcker och hjälpte mamman att betygsätta bilderböcker. Katarina påpekade att mamman hade tid och att de
alltid fick respons av mamman. Katarina förklarade ”läsandets cirkel” för oss,
ett begrepp som Aidan Chambers skapade. Katarina jobbar även som översättare
och hon översatt Chambers bok ””Böcker inom och omkring oss”. Just i tider där
youtube är en stor del av barnens vardag är det så viktig att få en guidning av
vuxna. Katarina Kuick citerade några forskningsresultat kring hjärnan och
vikten av att läsa högt, Bok och läsare betyder alltid ett viktigt möte och
barn behöver tillhöra denna läsande gemenskap. Barn behöver kunna föra en
dialog med den vuxne högläsaren, de behöver kunna engagera sig och vara aktiva
under högläsningen.
Pedagogen borde fundera kring några frågor innan högläsningen:
1.
Varför
2.
När
3.
Var
4.
Vad
5.
När
6.
Vem
7.
Vilka
8.
Hur
Det känns kanske självklart för en del
pedagoger, men om högläsningen ska leda till språkutveckling så är det bra att
påminna sig ibland om syfte och mål med högläsningen.
Katarina höll sitt föredrag på ett
lättsamt sätt utan pekpinnar. Så synd att de 1,5 timme gick för fort, vi hade
gärna lyssnat på henne lite till.
Som avslutning fick alla pedagoger en signerad bok av författaren. Pedagogerna fick välja mellan Elsa i underjorden och Elsa får bytessjukan.
Tack Katarina för ett härligt och givande författarbesök!
Vi läste roliga böcker som passade olika åldrar. Självklart var gamla godingar som "Dropp Dropp" av Aron Landahl, "Det bor ett monster i den här boken" av Tom Fletcher och "Bajskorv" av Stephanie Blake med i väskan. Men även nya favoritböcker som "Min!" av Michel van Zeveren och "Tvivlet" av Silvia Borando.
Elmo går på semester, men han lovade att komma tillbaka nästa år, till nästa Läsgodis.
Vi interagerade med barnen och barnen fick hjälpa till att "hitta" mat till larven, de fick hålla i stora bilder med frukterna på. När larven fick ont i magen så gav barnen råd, att larven kunde gå till doktorn, att det kanske hjälper att gå på toa och att han eller hon ju kunde vila sig. Larven gömde sig under en brun filt och kom fram som en fjäril.
Vi sjöng låten "Fjäril" av Mora Träsk tillsammans och barnen fick en färgläggningsbild med en fjäril på som avslutning.
Vädret var toppenbra och vi kunde spela ute. Det är alltid så häftigt att se barnens engagemang och hur lite det behövs för att göra barnen glada och delaktiga.
Vi kommer tillbaka nästa år.
Vidare kan man läsa i detta pressmeddelandet att:
– Svenska elevers läsförståelse sjunker och över 20 procent i grundskolan kan inte läsa ordentligt. För att vända den allvarliga utvecklingen behövs många insatser, inte minst behövs fler böcker i våra förskolor och skolor. Nu ger vi huvudmännen bättre möjlighet att skapa ett eget förskolebibliotek, köpa in klassuppsättningar av skönlitterära verk eller fylla skolbibliotekens hyllor med lockande böcker, säger skolminister Lotta Edholm.
Vilket glädjande besked! Växjö ansökte om pengarna och alla kommunala förskolor får köpa in böcker till sina förskolebibliotek.
Vi förskolebibliotekarier anordnade ett öppet hus inkl. en bokutställning på Bokskogen. Så att pedagogerna kunde bläddra i böckerna. Vi delade upp litteraturen efter genre och vi besvarade gärna pedagogernas frågor.
Vi fixade även en boktipslista, så att man kunde kryssa i sina favoriter.
Barnen tassade förväntningsfulla in i den stora salen och undrade vad som fanns bakom ridån. Förskolebibliotekarierna Juliane och Gun frågade barnen, om de hade varit på teatern någon gång. Vi berättade att vi strax skulle klä ut oss till Findus och Pettson och att vi skulle visa upp pjäsen "Känner du Pettson och Findus". Förskolebibliotekarierna skrev manuset till pjäsen, som baserade på boken "Känner du Pettson och Findus" av Sven Nordqvist.
Vi skramlade ihop en massa rekvisita, sydde lite utklädningskläder och hittade en gammal hatt hemma i garderoben. Med hjälp av en bokvagn och olika rekvisita skapade vi växlande teaterscener. Vi inkluderade Bokskogens kök i pjäsen och låtsades baka en pannkakstårta. När "Findus" plockade fram mobilen för att kunna spela upp lite fågelkvitter ropade ett barn "har Findus en egen mobil!!!". Ja, Findus är en modern katt. Barnen skrattade en del och hjälpte Pettson att hitta alla föremål för att kunna baka en pannkakstårta.
Under fruktstunden berättade barnen om sina upplevelser, vad de tyckte om teatern. Sedan gick de glada och nöjda tillbaka till sin förskolebuss, det var dags att gå ut i naturen.
Araby folkfest ägde rum i slutet av maj. Festivalen har målsättningen att främja integrationen och samla människor från olika kulturer. Föreningar, förskolorna och en del andra aktörer fick möjligheten att presentera sig. Aktiviteter för små och stora ägde rum, man kunde smaka på mat från olika länder och även mångspråksbiblioteket och förskolebiblioteksverksamheten fick visa upp sig. Det blev en glad och färgglad dag med mycket solsken och många aktiviteter.
Mångspråksbiblioteket visade sitt utbud, pratade med föräldrar om att det finns möjligheten att låna litteratur på över 60 språk. Barnen fick sitta ner en stund för att bläddra i böckerna och fick färglägga en målarbild.
Dagen blev lyckat och biblioteken deltar gärna nästa år igen.
Vi började med teaterföreställningen. I boken "Gränslösa sagor - stärk kulturmötet genom berättande" av Per Gustavsson hittade vi en kort somalisk saga som heter "Krokodilens tunga". Sagan handlar om en schakal och en krokodil. Schakalen hade ingen tunga och det retade honom. Så gick han till sin vän krokodil och undrade om han kunde låna hans tunga. Han berättade att hans syster skulle gifter sig och att han så gärna skulle vilja göra glädjeljud med tungan. Krokodilen var snäll och lånade ut tungan. Men schakalen var listig och lurande krokodilen, han lämnade aldrig tillbaka tungan. Sedan den dagen var de ovänner för alltid.
Vi dramatiserade sagan med enkla medel. Vi berättade för barnen vad en schakal är och hur det känns att inte ha en tunga. Kan man prata utan tunga? Kan man smaka utan tunga?
Och så öppnades ridån och vi spelade sagan.
Barnen skrattade mest när schakalen blev jagad av krokodilen. Och barnen undrade så klart om det fanns riktig choklad i chokladasken.
Vi avslutade föreställningen med en afrikansk sång "Che Che Kule". Barnen fick testa slaginstrument och kompade till låten.
Senare på förmiddagen fick vi besök av två andra förskolor och två pedagoger från Sigge ställde upp med att läsa på sina modersmål, på somaliska och arabiska. Vi valde boken "Vem bestämmer" av Stina Wirsén, som fanns på svenska, arabiska och somaliska. Vi läste växelvis på alla tre språk och det var spännande att se hur barnen blev delaktiga och hur stolta de var att få lyssna på sina modersmål.
Vi avslutade med sången "Che Che Kule" och barnen klappade händerna och var med i musiken.
Ett av våra fokusområden på yngrebarnsavdelningen Trumpeten är språkutveckling.
Vi har erbjudit barnen högläsning på olika sätt. Katten Findus bjöd in till rörelse för grovmotoriken.
Barnen visade stort intresse för verktygen som Pettson hade i sin snickarverkstad. Barnen provade på olika verktyg som fanns i Pettsons verktygslåda och sedan byggde vi en lådbil efter önskemål. Något barnen visade stort engagemang för.
En annan bok vi har jobbat med är ”Det läskigaste av allt”. Vi valde att förenkla sagan och hade högläsning i bokform och via projektorn.
Vi samtalade om känslor och vad som är läskigt och även det motsatta. Vi letade upp bilder tillsammans på barnens egna förslag på läskigt/arg/sur och gulligt/glad/snäll. Vi skapade ”läskigt” med olika tekniker. Vi arbetar kontinuerligt med TAKK kopplat till böckerna.
Vi fick även en ridå och en stor matta, som möjliggör helt andra verksamheter än hittills. En tanke är att erbjuder förskolorna och pedagogerna olika evenemang och happenings. Så att de kan komma till oss med en barngrupp för att titta på teater, vara med under en interaktiv bokstund, titta på bilderboksbio m.m. Vi har en del idéer och tänkte starta upp en "rolig onsdag" med en massa olika aktiviteter.
Och äntligen kommer vi ha plats för våra pedagogiska nätverksmöten och slipper leta efter lediga lokaler. Vi kan tänka oss nätverksmöten och workshops för pedagoger i lite mindre arbetsgrupper.
Men vi ska även fortsätta med vår uppsökande verksamhet, så att vi kan ge pedagogerna utbildning och stöd i olika språkutvecklande arbetssätt på plats på deras förskola.
Interkulturalitet och flerspråkighet i förskolan - hur gör vi?
Hur ser vi på interkulturalitet på förskolan? Vilken attityd har vi själva som vuxna och vad förmedlar vi till barnen? Räcker det med att sätta upp några flaggor på förskolan och skyltar med "Hej" på flera språk? Det finns en del facklitteratur som tar upp dessa tankar och funderingar och det är värd att diskutera ämnet om och om igen. Interkulturalitet och flerspråkighet är ett komplext ämne och det finns inga enkla lösningar.
Vi förskolebibliotekarier bevaka facklitteraturen och forskningsresultat och vill ge pedagogerna stöd i arbetet med språkutveckling och även arbetet med flerspråkiga barn.
Ofta hör man argumentet: "Ja, men vi kan ju inte läsa på barnens språk". Hur kan vi då infria läroplanens mål? Det är knepigt ibland, men det finns en del lösningar.
Bäst är om förskolan har pedagoger som talar olika språk. Det är en resurs som man inte alltid tänker på. Det finns mångspråksbiblioteket som har böcker på över 60 språk. Och kanske är det inte så svårt att plocka ihop barn som talar pedagogens språk, att gå till förskolebiblioteket och helt enkelt ha en liten lässtund på deras modersmål? Men det behövs en kartläggning och en planering för att kunna omsätta detta. Men tänker man på vad det ger så är det en insats som är värd att testa.
Det finns exempelvis PenPal, en "talande penna" som läser upp Penpal böcker på olika språk. Barnen älskar att nudda med pennan vid sidorna och får boken eller sidan uppläst på olika språk. Barnen blir samtidigt delaktiga i bokstunden och vi skapar en attityd att alla språk är lika värda. Alla barn älskar att utforska olika språk, inte bara flerspråkiga barn. Även detta är ibland ett argument, att man ju inte har barn med annat modersmål än svenska på den egna förskolan. Men vi kan visa alla barnen vilka språk det finns i världen, vi kan vara nyfikna på mångfalden som finns. PenPal har fördelen att barnen kan hålla den fysiska boken i handen.
Mångspråksbiblioteket skapade en del PenPal pennor, även klassrums pennor med högtalare. Man kan låna de i en kasse med ett urval av PenPal böcker i. Dessa kit kan man låna från mångspråksbiblioteket.
Och den fysiska boken har fördelar, det visar forskningen. Det är "långsamhetens magi", som en litteraturvetare sade så fint någon gång. Barnen kan peka, visa, bläddra fram och tillbaka på ett annat sätt än med en e-bok på plattan eller på storskärmen. Forskningen visar att man kommer ihåg mycket mer när man läser en fysisk bok än en e-bok och att man faktiskt kommunicerar mer med varandra när man läser en fysisk bok med barnen. Och just litteratursamtalen ger så mycket språkutveckling.
Därför kom vi på tanken att skapa ett "kit" med ett urval av böcker som ska främja barns och pedagogers förståelse för interkulturalitet och mångfald. Vi tog fram böcker som finns på många språk på Polyglutt, vi valde de titlar som var översatt på flest språk. Vi kollade att vi plockade ihop böcker på flera läs-nivåer och för olika åldrar. Växjö kommun har ett avtal med Polyglutt och alla förskolor har tillgång till tjänsten.
Syfte och mål är att pedagogerna läser den fysiska boken med barnen. så att barnen kan peka och bläddra, att det blir en dialog med barnen. Det spelar ingen roll vilken sammansättning barngruppen har, alla kan vara med, oavsett vilka modersmål barnen talar. Eftersom vi valde böckerna med flest översättningar är chansen stor, att just de modersmålen som just den barngruppen har är med på Polyglutt.
Vi frskolebibliotekarier jobbar en del med barngrupper som har barn med annat modersmål än svenska. Vissa förskolor skapar just "språkgrupper" med barn som behöver lite extra stöd i språkutvecklingen och ibland har vi barn på 5-6 olika språk i gruppen.
Ett rätt lyckat läs-koncept är att först titta på bilderna, göra en liten bildpromenad med varje uppslag.
Och på de yngre barnen syns det i reaktionen och i ansiktet hur glada de är att kunna lyssna på det språket de talar hemma. Och kombinerar man läsningen med användandet av föremål så stärks språkutvecklingen ännu bättre.
Det finns många möjligheter, det gäller att testa och pröva sig fram.
Kommunen satsade på interkulturalitet och alla kommunala förskolor fick som gåva en plastbox med flera fysiska böcker som finns på Polyglutt och ett urval med böcker från och om andra länder och kulturer i. Vi döpte kittet till "Kulturer möts". Syftet är helt enkelt att lyfta fram mångkulturaliteten på ett mångfaldigt sätt.
Vi hoppas att pedagogerna blev inspirerade av denna gåva och att den används flitig i arbetet med språkutveckling.
Väskorna är inte heller bara "en vanlig bokväska". Nej, man måste först blippa en kod, innan man kan öppna de. Barnen är alltid ivriga att klura ut vilken kod vi ska ta denna dagen. En susning brukar gå genom barngruppen när de får se alla böcker i väskan.
Elmo har alltid en blandning böcker med sig, såväl spännande böcker, interaktiva böcker, roliga böcker och såklart böcker för olika åldrar. Man vet ju aldrig innan vilken barngrupp man kommer att möta. Det är skillnaden mot arbetet under läsåret. Man måste vara väl förberedd för att kunna agera spontant på plats.
Oftast får barnen välja själva vilka böcker de vill lyssna på ur väskan. Det roligaste är om barnen vill lyssna på böcker man själv har som favorit. Juliane har högläst de flesta titlarna så ofta att hon nästan kan texten utantill. På det sättet går det lätt att spela och dramatisera boken och vänder boken mot barnen under läsningen. Är barnen med i boken, interagerar och håller ibland nästan andan under läsningen, så är det den bästa upplevelsen en högläsare kan få.
Elmo delade ut färgläggningsbilder till barnen. Det blev en liten present till de, men skulle samtidigt vara en konstnärlig upplevelse i anslutning till bokstunden.
Elmo går på semester nu, men kommer tillbaka nästa sommar!
En vacker och solig dag cyklade vi till förskolorna i området. Handdockan Jojo, dvs. kakmonstret, följde med för att busa med barnen. Jojo hade nämligen boken "Bajskorv" av Stephanie Blake med sig.
Barnen skrattade och gick med i boken. Som avslutning delade Therése ut informationsmaterial kring sommaraktiviteten "Högläsningssommar" och barnen fick även en liten färgläggningsbild.
Vi hoppas att många barn vill besöka Tallgårdens bibliotek under sommaren. Lådcykeln kommer att synas framför biblioteket.
Samtidigt tillåter boken att läsa boken interaktivt. Barnen fick trä en liten garn-larv genom hålen i boken och vi använde oss av TAKK. Vi tecknade bokens olika frukter tillsammans med barnen.
Barnen var glada och ivriga och vi jobbade med boken många gånger. Som avslutning tänkte vi pyssla en larv, som vi planerade att sätta upp i korridoren framför förskolebiblioteket. Så att arbetet blir synligt även för pedagogerna, barnen och vårdnadshavarna.
Många barn känner igen figurerna från böckerna och barnprogrammen. Vår målgrupp var delvis barn med annat modersmål än svenska och alla barn skulle ha möjlighet att hänga med i berättelsen och pjäsen. Genom att klä ut sig skulle barnen bli delaktiga. Boken innehöll en del dialoger och repliker, som barnen då kunde säga. Alla skulle helt enkelt få möjligheten att bli delaktiga, barnen skulle få bestämma själva på vilket sätt de ville vara med.
Det är alltid trevligt om barnen kan få med sig något hem, så att de kan berätta för föräldrarna och kompisarna vad de har upplevt på biblioteket. Och visst är det roligt om man får pyssla en krona som man får ta med sig hem.
Musik och dans som avslutning ville vi ha också. Och fruktfika, det måste man ha när det är fest.
Efter denna planering samlade vi ihop och tillverkade själva utklädningskläder som passade till boken. Vi själva blev en del av pjäsen också så klart. Bibliotekspedagogen Therése spelade Greta Gris och förskolebibliotekarien Juliane spelade Pappa Gris. Vi höll oss i stora sätt till boken, men var ändå rätt flexibla.
Vi bjöd tre förskolor ur Araby området och alla tre förskolor var intresserade att vara med. Vi erbjöd varje förskola en tid. Vi bestämde att 8 barn är lagom att delta.
Barnen var förväntningsfulla när de kom till Tallgårdens bibliotek. Vi hade dekorerat med lite ballonger och vimplar och alla utklädningskläder fanns i en korg på scenen. Vi förklarade för barnen vilken bok vi ville spela, vad en teaterföreställning är och att de skulle få vara med i pjäsen.
Barnen fattade direkt att de skulle spela figurerna ur boken. Alla valde sina favorit utklädningskläder, det blev en sjuksköterska, en pirat, en häxa, en brandman, en konung, en dinosaurie, en glass och en bajskorv. Barnen gick med i boken och vågade säga sina repliker högt. Det kändes som om en del barn hade sett filmen "Greta Gris - maskeradparty" på Greta Gris kanalen, de visste hur de skulle spela boken. Pjäsen avslutades med ett tåg till musiken "En elefant balanserade", med fruktfika och pyssel.
Barnen var helt fantastiska och det var så roligt att se hur engagerade de blev. Pedagogerna fick uppleva hur barnen agerade i detta sammanhang, oftast betedde barnen sig på ett annat sätt än de trodde från början. Såväl barnen som pedagogerna och bibliotekarierna var nöjda med denna happening.
En förskola blev så inspirerad av aktiviteten att de planerar spela teater med barnen för vårdnadshavarna på föräldramötet. De valde boken "Vems kompis" och det blir spännande att se hur det blir. Kanske blir det ringar på vattnet och flera förskolor kan tänka sig att jobba med litteratur på detta sätt.
